Drugnews.nu (hela artiklar)

Majoritet unga mot till�ta cannabis

red@drugnews.nu (Drugnews/SL) — Fri, 3 Feb 2012 18:07:33 +0100

STOCKHOLM En majoritet (64 procent) av gymnasieeleverna anser att cannabis ska forts�tta vara f�rbjudet. Men en minoritet tycker skolans drogf�rebyggande arbete �r effektivt och trov�rdigt. Det visar en ny webbenk�t med 300 ungdomar.

Attitydunders�kningen gjordes i november av Norstat och v�nde till en ungdomspanel i �ldrarna 16-19 �r som g�r p� gymnasiet. Enk�ten var best�llt av Riksf�rbundet narkotikafritt samh�lle.

Den kommer i en tid n�r fler unga p� gymnasiet, s�rskilt pojkar, i flera studier (ex. CAN:s skolunders�kning) uppger att de anv�nt illegala droger (fr�mst hasch/marijuana) och r�ster h�rs ibland om att man b�r avkriminalisera anv�ndning eller �ven legalisera cannabis.

Av de tillfr�gade svarade 67 procent av flickorna och 52 procent av pojkarna att cannabis ska vara f�rbjudet. Men hela 29 procent av pojkarna anser att drogen ska legaliseras, medan sju procent av flickorna tycker det.

– Att en majoritet ungdomar tycker cannabis ska var fortsatt f�rbjudet �r j�ttebra. Det kommer ju inte alltid fram i debatten i medier och p� n�tsidor, men samtidigt �r det ju oroande att n�ra var tredje gymnasiekille vill legalisera och m�ste f�ljas upp, s�ger Linda Nilsson, projektsamordnare p� RNS, till Drugnews.

Hon noterar att det finns ungdomsf�rbund som driver p�, s�v�l Centerns ungdomsf�rbund och Liberala ungdomsf�rbund vill �ndra lagen. Luf �r f�r att drogen helt legaliseras.

Linda Nilsson menar att skolan har ett viktigt ansvar f�r att arbeta drogf�rebyggande och det st�r inskrivet i skolf�rordningen. Men av eleverna i enk�ten var det bara 41 procent som uppgav att deras skola bedrev n�got preventivt arbete.
Och av det som bedrivs s� uppfattade en minoritet det som synligt, effektivt och trov�rdigt.

– Alla elever p� h�gstadiet och gymnasiet har r�tt till ANT-undervisning. Det �r bra att Skolverket nu ser �ver hur det fungerar, men borde ha gjorts tidigare, s�ger Linda Nilsson.

Hon �r �ven ansvarig f�r RNS-projektet Narkotikafri Skola, som driver p� f�r att drogtester ska anv�ndas mer. Det f�rekommer p� m�nga skolor, men �r omstritt av s�v�l Skolinspektionen som av politiker.

Men inte – lite f�rv�nande – bland m�nga gymnasieelever. Enligt webbenk�ten s� anser 57 procent av de tillfr�gade att det �r r�tt anv�nda frivilliga, slumtester i f�rebyggande syfte (61 procent av flickorna och 50 procent av pojkarna).

– Det �r en mindre omstridd fr�ga �n vad m�nga tror och uppfattas inte s� integritetskr�nkande. Skolverket borde unders�ka hur effektiv metoden verkligen �r, idag finns mest amerikanska studier, s�ger hon.

�ven om r�ster har h�jts om legalisering av cannabis, s� svarade i torsdags Maria Larsson, ansvarigt statsr�d (KD), p� en interpellation fr�n William Petz�ll (politisk vilde i riksdagen som l�mnat Sverigedemokraterna):
”Jag avser inte att ta initiativ till att starta en utredning om att legalisera cannabis. I st�llet har regeringen vidtagit �tg�rder f�r att f�rhindra bruk av bland annat cannabis och ge v�rd till dem som beh�ver det”, svarade hon.

• Regeringen har startat en kampanj mot cannabis och satsar cirka 48 miljoner kronor under fyra �r. Tio projekt har i �r f�tt pengar via Folkh�lsoinstitutet. Detta f�r att st�rka ungdomars attityd mot cannabis och ”att f�rre unga ska b�rja, och fler ska sluta anv�nda cannabis”, skriver Maria Larsson i en debattartikel i tidningen Narkotikafr�gan.

• Fotnot: Underlag f�r webbenk�ten om gymnasieelevers syn p� cannabis, drogprevention och drogtester i skolan l�ggs inom kort ut p� sajten Narkotikafri skola. Enk�ten redovisas �ven i Narkotikafr�gan nr 1/2012.

Miljon�r p� vattenpiptobak �talas

red@drugnews.nu (Drugnews/SL) — Fri, 3 Feb 2012 13:00:27 +0100

MALM� Tre personer har �talats f�r del i tillverkning av omkring 200 ton vattenpiptobak i Malm�. Huvudmannen blev m�ngmiljon�r p� den illegala handeln, obetalda punktskatter utg�r upp�t 280 miljoner kronor.

De tre m�nnen �talades i torsdags – den 50-�rige huvudmisst�nkta f�r grovt skattebrott och grovt bokf�ringsbrott. Hans tv� medhj�lpare �talas f�r medhj�lp i n�mnda brott.

De tre har gjort vissa medgivande, men inte den omfattning som �klagaren h�vdar, rapporterar Sk�nskan.

Huvudmannen hade en importfirma i Malm� och en butik vid M�llan d�r han s�lde vattenpipor och tillbeh�r. Utredningar i G�teborg och Lund ledde vidare till mannens importfirma och spaning inleddes av Ekobrottsmyndigheten.
Bland annat s�gs stora m�ngder sirap b�ras in i en lokal vilket st�rkte misstankarna om illegal tobakstillverkning.

En razzia gjordes i november ifjol mot en lokal p� Norra Gr�ngesbergsgatan i Malm� d�r en illegal fabrik hittades. N�ra sju ton f�rdig vattenpiptobak och en v�ska med 360 000 kronor i kontanter hittades bland annat. Dessutom tobakstrimlare, maskiner, blandare och annan tillverkningsutrustning.

Ekobrottsmyndigheten har studerat ink�p (exempelvis av r�tobak och sirap) som firman gjort mellan april 2007 och november 2011 och utifr�n det ber�knat totala tillverkning och obetalda skatter. Huvudmannen ber�knas ha s�lt �tminstone tobak f�r 18 miljoner kronor, men bara deklarerat en fj�rdedel.

50-�ringen �r h�ktad sedan tillslaget i november. Han riskerar nu ett l�ngt f�ngelsestraff om han f�lls, dessutom yrkar �klagaren p� n�ringsf�rbud i tio �r.

• R�kning av vattenpipa har �kat i landet, s�rskilt bland unga. S� �ven illegal tillverkning av den speciellt smaksatta tobaken. I september d�mdes i Malm� tv� m�n till sju �rs f�ngelse f�r att ha tillverkar 65 ton vattenpiptobak. De sl�pptes ur h�kte i avvaktan p� dom och l�mnade d� landet, skriver Sk�nskan.

Hj�rnstudie: s�rbara f�r missbruk

red@drugnews.nu (Drugnews/SL) — Fri, 3 Feb 2012 12:20:39 +0100

CAMBRIDGE/UPPSALA En t�nkbar f�rklaring till varf�r vissa personer fastnar i drogmissbruk och har sv�rt kontrollera sina impulser kan beror p� avvikelser i hj�rnan. Men ov�ntat hade �ven deras drogfria syskon samma hj�rnf�r�ndringar, visar en brittisk studie.

Avvikelser i hj�rnan kan g�ra vissa mer ben�gna att bli drogmissbrukare, enligt en studie vid Cambridge Universitet. Men forskarna tror att avvikelser i hj�rnan redan kan ha funnits d�r innan deltagarna b�rjat med droger eftersom �ven deras syskon hade liknande f�r�ndringar och inte alls hamnat i beroende.

Med hj�lp av magnetkamera s� har Karen Ersche och hennes forskargrupp i Cambridge studerat hj�rnorna hos totalt 150 personer – varav 50 missbrukare av kokain och crack, deras 50 drogfria syskon och en lika stor kontrollgrupp.

Det visade sig att ofta b�de de som utvecklat drogberoende och deras syskon hade f�r�ndringar i frontalloberna, i den del som styr impulser. De hade bland annat en mindre m�ngd av vitt fettlager kring nervfibrer i hj�rnan som kan kopplas till impulskontroll. Andra tester visade att de hade �ven s�mre impulskontroll �n de i kontrollgruppen.

Det har l�nge varit k�nt att inte alla som tar droger blir beroende. Men n�gra personer kan tv�rtom vara mycket s�rbara redan fr�n b�rjan.
– Det visar att drogberoende inte �r ett val av livsstil, utan en s�rbarhet i hj�rnan och vi m�ste inse det, s�ger forskningsledaren Karen Ersche till BBC.

Hj�rnf�r�ndringar vid drogmissbruk har tidigare studier konstaterat. Vad som �r �verraskande och nytt �r att mycket tyder p� att avvikelserna funnits d�r redan innan droger kom in i bilden. Men ny studien fann �ven skillnader i hj�rnorna mellan syskonen, bland annat i omr�den som kontrollerar tv�ngsm�ssighet. Dessa f�r�ndringar kan kommit till under uppv�xten eller kanske orsakats av drogerna, tror forskarna.

Studien publiceras i nya numret av tidskriften Science och har v�ckt mycket uppm�rksamhet i forskarv�rlden. Stort intresse riktas mot syskonen som inte utvecklat beroende och vilka skyddsfaktorer i omgivningen som finns f�r att s�rbara personer inte b�rjar missbruka. Men �ven f�r att ta fram mer individanpassad behandling f�r att hj�lpa drogberoende.

– Det �r t�nkbart att tv� syskon med samma �rftlighet under uppv�xttiden kan p�verkas av olika faktorer som g�r att den ena fastnar i droger medan den andra inte g�r det, s�ger Fred Nyberg, beroendeforskare och professor i farmaceutisk biovetenskap vid Uppsala universitet, till SVT.

• Fotnot: L�nk till Science och studien ”Abnormal Brain Structure Implicated in Stimulant Drug Addiction”. BBC-reportage och intervju med Cambridge-forskare och ett syskonpar. • P� m�ndag (SVT2, kl 20) medverkar Fred Nyberg i tv-program om drogberoende.

Astra Zeneca drar ner p� forskning

red@drugnews.nu (Drugnews/SL) — Thu, 2 Feb 2012 17:49:30 +0100

S�DERT�LJE L�kemedelsj�tten Astra Zeneca l�gger ner sin forskningsenhet i S�dert�lje och omorganiserar forskningen inom neurovetenskap. Cirka 2 200 forskningstj�nster f�rsvinner runt v�rlden, varav upp�t 1 200 i Sverige.

Forskningsenheten l�ggs ner i S�dert�lje, dessutom f�rsvinner 100-200 jobb i M�lndal. Tidigare har den numera brittiska koncernen lagt ner sin forskning i Lund. Nu blir bara forskningscentret i M�lndal kvar.

D�remot ber�rs inte tillverkningen i S�dert�lje som �r den st�rsta enheten i koncernen.

F�retaget h�nvisar till h�rt omv�rldstryck p� l�kemedelsindustrin – ”medan behovet av b�ttre l�kemedel �r stort har de framsteg l�kemedelsbranschen kunnat visa p� omr�det varit f� under de senaste �ren…”, skriver f�retaget i ett pressmeddelande.

Neddragningen inneb�r givetvis ett h�rt slag f�r de anst�llda och drabbade kommuner. Regeringen uts�g i torsdags f�rre utbildningsministern Lars Leijonborg (FP) att f�rs�ka samordna st�dinsatser och r�dda kvar forskning och forskare kvar i Sverige.

Senaste del�rsrapporten f�r Astra Zeneca visade en l�gre vinst och koncernen ska �ven minska antalet anst�llda i f�rs�ljning, administration och produktion i v�rlden, enligt flera medier.

Torka i Mexiko drabbar knarkodlare

red@drugnews.nu (Drugnews/BC) — Thu, 2 Feb 2012 15:00:34 +0100

CULIACAN Torkan i norra Mexiko �r s� omfattande att den �ven drabbat narkotikaodlare och orsakar missv�xt i deras cannabis- och opiumvallmoodlingar. Kriminella karteller har d�rf�r �kat produktion av syntetiska droger.

Bristen p� regn har ”avsev�rt minskat” illegala odlingar i bland annat delstaten Sinaloa, i nordv�stra Mexiko. Detta har konstaterats vid flygspaningar som genomf�rs regelbundet av mexikansk milit�r.

– Vi ser betydligt f�rre och mindre omfattande odlingar nu �n tidigare �r. Visserligen f�rs�ker odlarna anpassa sig och letar upp vattendrag och mindre sj�ar varifr�n de pumpar upp vatten till odlingarna. De f�rs�ker producera s� mycket de kan, trots torkan, s�ger general Pedro Gurrola, bef�lhavare �ver de v�pnade styrkorna i Sinaloa, till nyhetsbyr�n AP.

Men situationen har inte medf�rt en allm�n nedg�ng i drogproduktionen f�r knarkkartellerna. Dels finns andra regioner d�r det g�r att odla, dels har ligorna �kat produktionen av syntetiska droger, s�som metamfetamin. Den �r inte v�derberoende, l�ttare att framst�lla, kr�ver mindre lagerutrymme och �r sv�rare att uppt�cka. Metamfetamin ger dessutom h�gre vinster.

Flera sofistikerade laboratorier och stora m�ngder kemikalier som anv�nds vid tillverkningen har hittats. Bara i december ifjol beslagtog myndigheterna 675 ton prekursorer som var avsedda tillverka enorma m�ngder metamfetamin.