Drogfakta

Svampar

Svampar (magiska svampar, B52) med hallucinogena effekter liknande LSD-rus finns naturligt i naturen. Indianer i Latinamerika använde svampen Psilocybe mexicana under sina riter. Och enligt en myt så berusade sig vikingarna med röd flugsvamp.

Även idag förekommer missbruk av svampar. Ungdomar kan under utlandsresor erbjudas "magiska svampar", exempelvis torkade och serverade i maträtter eller efter avkok som te. Återkommande missbruksvågor har förekommit under 1990-talet av ej ännu klassade svampar som lagligt kunde importeras och försäljas före en lagändring 1999.

Svampar i den svenska floran som ibland missbrukats är exempelvis toppslätsskivling.

Svampar med psilocybin är giftiga, lätta att förväxla med andra svampar och kan ge allvarliga magproblem och oroskänslor. Flera personer har också tvingats uppsöka sjukhus efter oro, ångest och psykosliknande besvär. Rusen kan pågå från några minuter upp till flera timmar. LSD-liknande återtrippar lång tid efteråt förekommer.

Kännetecken: Stora pupiller, hög puls, skakningar och skrattanfall är några synliga tecken.

Lagen: Psilocybin och meskalin (i vissa kaktusarter) narkotikaklassades 1966. Från augusti 1999 betraktas alla svampar som narkotika som innehåller de rusgivande ämnen psilocybin och psilocin, och som framodlats, torkats eller på annat sätt beretts. Tidigare klassades så kallade knarksvampar art för art istället för att låta innehållet avgöra.

[uppdaterad juni 2010]

NAVIGATÖR

DRUGNEWS DROGFAKTA

INLEDNING

De vanligaste droger som förekommer bland ungdomar idag är tobak, alkohol, sniffningsmedel, dopingpreparat och narkotika. Droger kan framkalla stark upprymdhet och välbefinnande – s k eufori – som tar sig olika uttryck. Men också ge oväntade, ej önskvärda reaktioner, allt från tillfällig nedstämdhet till skrämmande ångestattacker och återkommande psykoser.

Flera till synes oförklarliga våldsdåd har inträffat under senare år där förövarna varit haschrökare, använt Rohypnol, dopingpreparat eller blandmissbrukat med alkohol.

Dessa drogfakta – som kontinuerligt uppdateras – är delvis hämtade ur "Barn och missbruk – en hjälpreda för anhöriga" av Sven Liljesson, (RNS skriftserie, 1999), DROGLÅDAN (skolinformation, RNS, 2006), Tullverkets årsstatistik över beslag, samt från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN. Dessutom Folkhälsoinstitutets rapport "Det drogförebyggande arbetet i Sverige 2008" och kunskapsöversikten "Skador av hasch och marijuana" (pdf-filer).

Copyright © 1999 - 2013. Drugnews och skribenten. Upphovsrättskyddat material. Citera oss gärna, men ange källan! Drugnews använder s k cookies för att spåra om webbfrågor besvarats, samt för besöks- och användarstatistik. Cookies kan kopplas till datoridentitet, inte enskild individ.