PREPARATLISTA

» Alkohol
» Tobak
» Sniffning
» Narkotika
» Amfetamin
» Kokain
» Khat
» Heroin
» Ecstasy
» LSD
» Svampar
» GHB
» Doping
» Läkemedel
» Cannabis
 
 

Drogfakta 


Khat 

Khat (kat, qat, chat) är en relativt ny centralstimulerande drog på den svenska missbruksmarknaden (tullen beslagtog 2011 hela 18,3 ton khat!) som främst används i en avgränsad grupp invandrare från Östafrika.

Där har de färska skotten och bladen av växten Catha edulis i flera hundra år tuggats (vilket är vanligast), rökts eller beretts som te (s k abessinskt te) för sin uppiggande verkan. I takt med inbördeskrig och oro i Somalia har missbruket ökat, drogen blivit handelsvara och följt med flyktingströmmar ut i världen. I Jemen har khattuggande ökat kraftigt senare år.

Växtdrogen påstås stimulera samtal och samvaro, förstärka minnet och underlätta muskelarbete. Koncentrationen av de rusgivande substanserna i kat, katinon och katin, är låga. Dygnsintaget blir därför stort, cirka 200-400 gram blad. Enligt nya beräkningar är en timdos – en s k maduuf – omkring 25 gram.

Khat påminner mycket om amfetaminets effekter och skador. Ny forskning visar att långvarigt tuggande ökar riskerna för stroke, och hjärt- och kärlproblem för användarna.
De sociala skadorna är omfattande då missbruket passiviserar, förstärker utanförskap och åsamkar övriga familjen lidande och ekonomiska problem.

Kännetecken: kindbulor vid tuggande av drogen, avmagring, tand- och leverskador, impotens, sömnsvårigheter och psykoser förekommer.

Lagen: khat narkotikaklassades i slutet av 1989 i Sverige. Men gränsen till grovt narkotikabrott är hög, 200 kilo khat, vilket försvårat smugglingsbekämpning. Drogen är förbjuden även i övriga Norden, men i EU har Holland och Storbritannien blivit frizoner i smugglingen. Regeringen i Holland signalerade i början av 2012 att man avser att narkotikaklassa och stoppa khat.
FN har ännu inte drogklassat drogen.
[uppdaterad februari 2012] 

 

 

 NAVIGATÖR


 DRUGNEWS DROGFAKTA

INLEDNING

De vanligaste droger som förekommer bland ungdomar idag är tobak, alkohol, sniffningsmedel, dopingpreparat och narkotika. Droger kan framkalla stark upprymdhet och välbefinnande – s k eufori – som tar sig olika uttryck. Men också ge oväntade, ej önskvärda reaktioner, allt från tillfällig nedstämdhet till skrämmande ångestattacker och återkommande psykoser.

Flera till synes oförklarliga våldsdåd har inträffat under senare år där förövarna varit haschrökare, använt Rohypnol, dopingpreparat eller blandmissbrukat med alkohol.

Dessa drogfakta – som kontinuerligt uppdateras – är delvis hämtade ur "Barn och missbruk – en hjälpreda för anhöriga" av Sven Liljesson, (RNS skriftserie, 1999), DROGLÅDAN (skolinformation, RNS, 2006), Tullverkets årsstatistik över beslag, samt från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN. Dessutom Folkhälsoinstitutets rapport "Det drogförebyggande arbetet i Sverige 2008" och kunskapsöversikten "Skador av hasch och marijuana" (pdf-filer).



Copyright © 1999 - 2013. Drugnews och skribenten. Upphovsrättskyddat material. Citera oss gärna, men ange källan! Drugnews använder s k cookies för att spåra om webbfrågor besvarats, samt för besöks- och användarstatistik. Cookies kan kopplas till datoridentitet, inte enskild individ.