|
Sniffning av lättflyktiga lösningsmedel och gaser – som aceton, bensin, lim, tändargas (butangas), terpentin och thinner – i berusningssyfte förekommer ofta i vågor, särskilt bland unga som har svårt att få tag i alkohol och narkotika. Flera tonåringar har avlidit under 1990-talet efter att ha inandats tändargas.
Medlen är lättillgängliga, billiga och kan ge några minuters okontrollerat fnissande och en lyckokänsla som liknar alkoholrusets. Det naturliga skyddet att kunna skilja på verklighet och fantasi påverkas vid sniffning. Sinnesintryck kan förändras och hallucinationer uppstå.
Missbruk sker genom att man inandas från en indränkt trasa, flasköppning eller tändare. Det går att öka koncentrationen genom att "boffa" (andas in) ångorna från en plastpåse som placeras över andningsorganen. Ångorna går ner i lungorna, tas upp av slemhinnorna och når snabbt hjärnan.
För att återuppleva berusningen måste missbrukaren snart öka dosen. Medlen är beroendeframkallande och kan fungera som inkörsport till andra droger.
Sniffning kan orsaka medvetslöshet och allvarliga skador på många av kroppens organ, exempelvis lever och njurar. Hjärnskador och psykisk avtrubbning misstänks vid längre utsatthet. Andningsförlamning, kräkningar och störningar av hjärtverksamheten har lett till flera unga sniffares död. Abstinensbesvär i form av huvudvärk, sömnproblem, frossa, retlighet och kramper förekommer.
Kännetecken: skrattattacker, fantasier och ångest. Hosta, halsont, rinnande näsa, glansiga ögon, huvudvärk och lättretlighet är vanligt efteråt. Flera lösningsmedel har en särpräglad doft.
Lagen: Medlen ingår ofta i produkter som säljs utan åldersgräns i vanliga affärer. De ska dock vara försedda med varningstext och förvaras så att användning i berusningssyfte försvåras. Röster har höjts för att restriktionerna skärps och att tändargas inte ska få säljas till personer under 18 år. En ny klassningslista över hälsofarliga varor infördes 1999 som väntas kunna omfatta produkter som kan sniffas.
|
