Ökat medicinmissbruk inom fotboll

Inför fotbolls-EM slår internationella fotbollsförbundets chefsläkare larm om ökat missbruk av smärtstillande och antiinflammatoriska mediciner inom internationell fotboll och kräver att Fifa agerar. Wada testar inte för dessa i denna gråa dopingzon.

Chefsläkaren, professor Jiri Dvorak, specialstuderade fotbolls-VM 2010 och redovisade rapporten tidigare i år, online på British Journal of Sports Medicine.

Där konstaterar att 39 procent av spelarna tog värkmedicin inför varje match. Nära 72 procent av samtliga spelare tog smärtstillande medicin och under slutspelet användes mycket mer medicin än under kvalet. Spelare från Syd- och Nordamerika tog nästan dubbelt så mycket smärtstillande än spelare från andra kontinenter, konstateras i rapporten.

Inför EM, som nu börjar i Ukraina och Polen, uppmanar Jiri Dvorak de ansvariga inom fotbollen att ta bort skygglapparna och ta tag i problemet.
– Faran är, förutom de långsiktiga negativa hälsoaspekterna, också att de yngre spelarna tar efter de äldre och börjar använda smärtstillande mera frekvent, säger han till BBC:s vetenskapsredaktion.

Smärtstillande mediciner uppfyller egentligen alla de krav som ställs på en dopingsubstans, skillnaden är att de inte innehåller steroider eller prestationshöjande substanser och därför ingår de inte i listan över förbjudna preparat. Men exemplen är otaliga om att dessa hjälper idrottsmän prestera över sin förmåga och klara eventuella skador eller tillfällig smärta.

Hans Geyer, vd vid Wadas antidopinglaboratorium i Köln, har i över tio år vid sidan av de ordinarie dopingtesterna också granskat idrottsmäns protokoll och urinprover för att leta spår av smärtstillande mediciner. Han har funnit att många elitidrottsmän i de flesta olika sporter tar stora kvantiteter smärtstillande både före och efter tävlingarna. Vid samtal med idrottarna har de sagt att missbruket är mycket vanligt förekommande.

– Till exempel vid ett VM i handboll kan jag citera en av de allra bästa spelarna i det årets mästarlag. ”50 procent av spelarna i mitt lag tog smärtstillande medicinen Diclofenac”. Därför måste vi fråga oss varför det blivit så fel? Tränar de för hårt? Kan en normal person inte utöva dessa sporter utan att ta smärtstillande mediciner? Detta faktum är mycket alarmerande, säger Hans Geyer till BBC.

De smärtstillande medicinerna finns i en ”gråzon” inom doping. Hans Geyer menar att medicinerna fyller de kriterier som dopingpreparaten ligger under, därför att smärta är en normal försvarsmekanism i kroppen och när smärtstillande tillförs stängs denna reaktion av.

Han är pessimistisk om möjligheterna att kunna dopingklassa preparaten. Han tror att läkarna inte har något val än att ge medicinerna till högpresterande idrottsmän. Medicinerna är dessutom lätta att få tag på. ”En läkare nekar säkert inte en mycket känd idrottsman ett recept på smärtstillande mediciner”, enligt Hans Geyer.

• Och hur är det då bland svenska fotbollsspelare?
Tiden när värktabletter åts som godis är över, enligt förre landslagsläkaren Magnus Forssblad.
Efter några uppmärksammad dödsfall då spelare plötsligt ramlade ihop och dog på planen har en medvetenhet om riskerna spridits.

– Förut var Voltaren som ett slags idrottsgodis och det hade mest en psykologisk effekt. Nu tycker jag att spelarna blir mer och mer medvetna om att det inte är ofarligt, säger Forssblad till SVT.

Förutom en restriktivare hållning till mediciner så avråder numer Fotbollsförbundet helt från användning av kosttillskott och vitaminer bland idrottsaktiva. Förutom att de kan innehålla dopingämnen, så är dessa ofta tillskott verkningslösa.

Hur stort bruket av läkemedel och kosttillskott är bland svenska idrottare håller Riksidrottsförbundet nu på att kartlägga.

• Fotnot: Diclofenac är en medicin som tillhör en grupp läkemedel som kallas NSAIDs (icke steroida antiinflammatoriska/antireumatiska läkemedel). Läkemedlet hämmar inflammationer, lindrar smärta och sänker feber.

Av Drugnews/Bruce Clarke

Publicerad: 2012-06-07 09:00
Uppdaterad: 2012-06-07 16:40