Vård för spelmissbrukare – ett lotteri

ÖSTERSUND Det finns omkring 170 000 spelberoende personer i landet, fler än som missbrukar narkotika. Trots det har inte kommuner skyldighet att ge vård för spelmissbruk och befintliga behandlingar varierar i omfång och kvalitet. Och ett projekt som dömts ut får fortsätta.

Eftersom spelmissbruk inte står inskrivet i socialtjänstlagen, så måste inte kommuner erbjuda vård. Ett 40-tal kommuner har idag inga behandlingar alls och de som finns är mycket olika, visar en kartläggning som Dagens Nyheter tagit del av.

Folkhälsoinstitutet har i en folkhälsorapport till regeringen påtalat problemet och att behandlingar är mycket ojämnt fördelade i landet. FHI har ändå haft ett huvudansvar senaste åren och fördelat drygt 41 statliga miljoner kronor i utveckling, kartläggning och drift av öppenvårdsbehandlingar.

Det finns idag en uppsjö olika inriktningar – såsom KBT, motiverande samtal och par- och familjebehandling – för unga och vuxna som blivit beroende av olika spel. En tiondel av pengarna har gått till ett familjeterapiprojekt som en utvärdering kommit fram till inte fungerar. Ändå har projektet fått klartecken och stöd även i år.

– Det kan verka lite konstigt. Men ansvaret ska flytta över till Socialstyrelsen och det här blir ett övergångsår. Det fanns pengar, så vi bestämde oss för att fortsätta, säger Marie Risbäck, ansvarig avdelningschef på FHI, till DN.

Hon medger att om myndigheten hade haft fortsatt ansvar, så skulle stödet avslutats eftersom utvärderingen inte visat på positiva resultat.

Svenska Spel omsätter 20 miljarder kronor årligen. Antalet personer som spelar i landet har minskat, men de som gör det spelar än mer och riskerar hamnar i beroende. Särskilt unga män är en riskgrupp, var tionde i åldrarna 18 till 24 år har problem med pengaspel. Också i gruppen kvinnor 45-74 år har spelproblem dubblats.
När regeringen tillsatta missbruksutredningen för en översyn, så valde man att ta med alkohol, narkotika, doping och läkemedel – men inte spelberoende.

För de många spelmissbrukarna (cirka två procent av befolkningen, cirka 170 000 personer) avsätts bara 28 miljoner kronor årligen, medan missbruksvården kostar kommuner och landsting cirka 16,5 miljarder. En summa som anses inte räcka till.
– Spelberoende har funnits länge och blev en diagnos på tidigt 1980-tal. Ändå tas det inte på samma allvar som substansmissbruk, säger Mattias Ekenberg, rådgivare i spelmissbrukares förening i Göteborg, till DN.

Av Drugnews/SL

Publicerad: 2012-02-06 14:07