Omtvistad adhd-medicin ökar kraftigt

STOCKHOLM Förskrivning av adhd-medicin har fördubblats i Sverige, ifjol fick 52 000 svenskar de narkotikaklassade medicinerna. Men utskrivningen mycket olika i landet och medicinernas långtidseffekter ifrågasätts. Nu ska Socialstyrelsen ta fram nationella riktlinjer för adhd-behandling.

Från att tidigare getts mest till barn och ungdomar, så förskriva allt fler vuxna också medicinerna. Dessutom har köer till adhd-utredningar av unga kortats.

På fem år har konsumtionen av mediciner vid adhd-diagnoser fördubblats – 2006 fick 19 000 personer de kontroversiella medicinerna (Concerta, Ritalin, Strattera med flera), ifjol hela 52 000 personer, rapporterar SR Ekot som tagit del av Socialstyrelsens läkemedelsstatistik.

Medicinerna är ofta centralstimulerande och är tänkt ska påverka signalsubstanser och hjälpa till vid ”kemiska obalans” i hjärnan för personer med neuropsykologiska störningar, såsom koncentrationsproblem.

Men förskrivningen är mycket olika i landet. I flera län sätts adhd-mediciner in direkt efter diagnos – eller ibland bara efter en intervju – trots att den ska användas först sedan annan behandling (ex. psykosocialt stöd, pedagogisk terapi) har prövats, enligt läkemedelsinformation.

I Blekinge fick ifjol bara tre av ett tusen pojkar under tio år adhd-medicin, medan på Gotland fick 19 av tusen pojkar.
– Jag tror att vi tidigt har varit väldigt duktiga på att utreda barn och har skapat oss en kompetens kring det här. Föräldrarna vill ha hjälp till sina barn om det går att få det, säger Marie Härlin Ohlander, verksamhetschef på Gotland, till Ekot.

Det finns andra som anser att flera oroliga barn som får adhd-medicin istället borde få mer pedagogisk hjälp i skolan, vilket dock kräver mer specialutbildad personal som kostar mer pengar.

Mårten Gerle på Socialstyrelsen uppger för Ekot att det finns läkare som gör noga utredningar, men även de som ställer adhd-diagnos efter enbart en intervju eller prövar läkemedel tidigt för att se om det har effekt på patienten och ställer diagnosen därefter. Eftersom det idag inte finns nationella riktlinjer idag för adhd-behandling ska Socialstyrelsen nu ta fram sådana.

Medicinerna anses på kort sikt fungera i rätt doser med rätt pedagogiska stöd. Men diagnoserna måste vara rätt ställda. Men kunskapen om bieffekter är dåliga (exempelvis förhöjt blodtryck, störd växtutveckling, psykisk påverkan, läckage till drogmarknad). Dessutom pekar några större studier (bl a amerikanska MTA-studien) på att positiva långtidseffekter är svåra att se av medicinerna.

– Läkemedlen har en avtagande effekt vilket ofta leder till att doserna höjs och ibland även byts ut mot rent amfetamin, berättade psykologen och forskaren Lars Lundström i Studio Ett. Han anser att forskningen inte hängt med och att läkemedelsindustrin har eget säljintresse.

Även Hans Forsbergs, professor i neurovetenskap på Karolinska institutet, som är positiv till rätt medicinering, understryker vikten av kombination med terapi.

Av Drugnews/SL

Publicerad: 2011-08-08 19:10