Flaskan som ursäkt och frihet

Den svenska dryckeskulturen ursäktar att göra ”dumma saker”. Drugnews Johan Örjes har intervjuat forskaren Kalle Tryggvesson som doktorerat på hur unga människors normer förändras när flaskan kommer fram och vilka alibin alkoholen kan ge.

Kalle Tryggvesson sitter i sitt lilla arbetsrum på Sorad vid Socialhögskolan i Stockholm med utsikt över parken. I höstas disputerade han på avhandlingen ”Freedom in a bottle”, en avhandling där flera studier presenteras med det gemensamma temat att de undersökt de normer som finns i Sverige för vad man kan göra när man är berusad. Normer som har stor betydelse för hur vi dricker.

- I många samhällen har man skapat andra normer för berusat beteende som tillåter att man gör andra saker när man är full, säger Tryggvesson.

- Om jag vet att det är mer okej att jag gör dumma saker när jag druckit, då är det mer okej att jag dricker och försätter mig i situationer där risken ökar att jag begår dumma saker, säger han.

I den mer konkreta diskussionen kom det dock fram exempel som visade att alkoholen kunde användas som ursäkt.
- När vi pratade om deras beteende och vad de varit med om när de var fulla kom det fram att väldigt många av dem ansåg att alkoholen var en bra ursäkt som egentligen kunde ursäkta vad som helst, säger Tryggvesson.

En av deltagarna berättade om en händelse då han blev nedslagen av en man på gatan. Orsaken var att förövaren upplevde att gänget som deltagaren var med hade stirrat på honom. Den som slogs ner förklarade det hela med att ”det är sånt som händer när man är full”.

- Hade gärningsmannen varit nykter och gjort samma sak hade han upplevts som en psykopat, men nu blev han en ganska normal människa, säger Tryggvesson.

Det verkar också som om alkoholkonsumtionen har betydelse för den skuld som tillskrivs gärningsmannen. I en undersökning där 1000 ungdomar mellan 16-24 år fått höra en incident, men där vissa delar av historien har varierat, har skillnaden i alkoholkonsumtion spelat roll.

Undersökningen gick till så att en del av de tillfrågade fick höra att gärningsmannen varit berusad, medan andra att han var nykter. Även offrets nykterhet och en del andra faktorer varierade i de olika berättelserna. Kalle Tryggvesson har sedan analyserat skillnaderna när de olika grupperna fått fördela skulden för det inträffade mellan offer och gärningsman.

- Det blev rätt komplicerade resultat, men i vissa fall minskade alkoholen

Ett exempel är en situation med en misshandel. När både offret och gärningsmannen beskrevs som berusade, så tillskrev gärningsmannen lägre skuld än när han beskrevs som nykter. Men om offret var nykter så tillmättes gärningsmannen lika mycket skuld oavsett om han var berusad eller inte.

Ett område där normerna kring alkohol är tydliga är inom supportervärlden. I en undersökning som ingår i Tryggvessons avhandling så intervjuades fotbollssupportrar i samband med fotbolls-VM i 2000. Intervjuerna visade hur tydligt alkoholen kopplades samman med öldrickande – att dricka vin i samband med fotboll var inte att tänka på.
I samband med fotbolls-VM bestämdes att krogar och restauranger endast fick sälja specialöl med en alkoholhalt motsvarande svenskt lättöl. Detta var det många som inte visste, utan de trodde att de drack starköl.

- När de inte visste att de drack lättöl, kunde de sitta och dricka och resonera som om de drack starköl, säger Tryggvesson.

En del av fotbollssupportrarna kände dock till att det bara var lättöl i glasen, men agerade ändå som om det vara starköl.
- Vi frågade dem om de skulle kunna tänka sig att man sitter inför en fotbollsmatch hemma i Sverige och dricker lättöl. Men det gick naturligtvis inte, säger Tryggvesson.

• Fotnot: Länk till Kalle Tryggvessons avhandling ”Freedom in a bottle- Young Swedes on rationales and norms for drunken behaviour”, kriminologiska institutionen och Sorad, Stockholms universitet, 2005.

Av Drugnews/Johan Örjes

Publicerad: 2006-03-24 11:41