Upprop för bättre missbrukarvård

Ingen regeringsproposition före jul om förbättrad missbrukarvård, trots att utredaren lämnade 70-talet förslag redan våren 2011. “Frågan bereds“, heter det. Nu har många tröttnat och ett upprop sprids med krav att “plocka fram utredningen ur skrivbordslådan“ och prioritera beroendevården. Drugnews letade fram den.

Debatten om en bristfällig missbrukarvård tar fart efter lång tystnad. Bland annat efter politiske vilden i riksdagen, William Petzälls tragiska död i en överdos förra helgen. Samtidigt sprids ett upprop riktat till regering och riksdag om att prioritera och öka resurser till beroendevården och använda några av de konkreta förslag som finns.

Det är undertecknat av politiker, läkare och några representanter för frivilligrörelser och publiceras av exkriminellas X-Cons Magazine och Drugnews och läggs ut via Facebook för fler att signera.

Utredningen om attanalysera missbrukarvården och ta fram förslag till förbättringar tillsattes 2008 och lämnades i april 2011 av regeringens särskilde utredare Gerhard Larsson.

Över en miljon svenskar är i riskzonen, varav nära en halv miljon missbrukare (cirka 330 000 av alkohol, 77 000 av narkotika, 65 000 läkemedelsberoende och 10 000 av dopingmedel). Men bara en av fem nås idag av vården.

Utredarens förslag om att åtgärda bristerna – exempelvis lag om vårdgaranti och bättre bemötande av missbrukare, mer läkemedel i behandling, inte bara tolvstegsmodell, lika vård för alla i hela landet, tydligare vårdansvar för att inte hamna mellan stolarna och mer kunskapsbaserad vård och forskning – möttes med respekt.

Ansvarig minister Maria Larsson (KD) tog glatt emot förslagen och sade att åtminstone några nog skulle kunna användas, men först skulle synpunkter från remissinstanser tas in.

De över 200 remissvaren spretade dock åt olika håll – särskilt om föreslaget att sjukvården skulle få huvudansvaret för vården, medan kommuner mer sköta prevention och eftervård och socialt stöd. Även att skrota LVM-lagen (om tvångsvård för vuxna missbrukare) och föra över till psykiatrin ifrågasattes av flera. Några såg risk finns för medikalisering av vården istället för att sträva mot drogfrihet, andra gillade inte förslag om fler sprutbyten i landet.

Sedan blev det tyst, mycket tyst.
Samhällets utsatta, missbrukare som utestängs från behandling, de med dubbeldiagnoser som inte släpps in, och de många som dricker lite för mycket, men har kvar jobbet. De fick fortsätta vänta. Samtidigt som statistiken varnade för ökad dödlighet och skador.

Men nu har många tröttnat och frustrationen övergått i protest.
I uppropet som sprids står: “Det är dags nu att prioritera missbruks- och beroendevården!“ och att åtminstone några av utredarens förslag används.
“Resurserna minskar nu återigen till vården samtidigt som minister Maria Larsson och regeringen för 1,5 år sedan fick betänkandet SOU 2011:35 från missbruksutredningen på sitt bord. Inget har hänt!“

Det varnas för att människor inte får den vård de behöver, slås ut mer än tidigare, saknar bostad och går ner i missbruk och lider. Härbärgen istället för bostad och litet försörjningsstöd, det blir ofta kriminalvården som i slutänden får sörja för dem.

En initiativtagare till uppropet är Jimmy Blondin, beroendeterapeut inom privata beroendevården i Småland och erfarenhet av eget missbruk.
– Det finns stora brister i missbrukarvården, det pekade utredningen på. Men förslagen var nog inte vad regeringen väntade sig och det är kanske svårt att ena allianspartierna om en proposition. Jag fruktar att utredningen hamnat i en låda, säger Jimmy Blondin till Drugnews.

Han menar att beroendevården både måste ges högre prioritet och mer pengar. Idag kan kommuner nedrusta och bryta mot regler istället för att hjälpa personer i missbruk, utan att något händer. Kristdemokraternas framstår som alltmer kraftlösa, medan det egentligen är Moderaterna som styr i slutänden, menar han. “Politiken kan inte leverera solidaritet“, citerar han en moderat.

– Det blir de utsatta som drabbas. Stigmatisering och diskriminering ligger som ett tungt täcke över en röstsvag grupp, säger Jimmy Blondin som försökt lyfta missbruksfrågan i flera år.

En politiker som skrivit under uppropet är riksdagsledamoten Hillevi Larsson (S), från Malmö. Hon chockades över sin kollega Petzälls död.

– Han blev en symbol för den stora tysta grupp med beroendeproblem som inte får hjälp. Att han som riksdagsledamot gick ut med sina problem och ändå inte kom i vård efter återfall, visar väl hur svårt det är att få hjälp i landet. Det är höga trösklar, regionala skillnader inom exempelvis underhållsprogram och brist på resurser. Flera dör för att de inte kommer i behandling, säger hon till Drugnews.

Hillevi Larsson debatterade bristerna i vården med ansvariga ministern för några veckor sedan i riksdagen. Hon anser att fler opiatberoende ska erbjudas underhållsbehandling och att spärregeln måste tas bort för vård vid återfall.

– Nuvarande regler är omänskliga. Jag vill behålla den restriktiva hållningen till droger, men det måste gå att kombinera med en human inställning till missbrukarna. Målet om ett narkotikafritt samhälle bör utvidgas med en nollvision för dödlighet, säger Hillevi Larsson.
De regionala skillnaderna med långa köer i några landsting vill hon jämna ut genom statlig finansiering av Metadon- och Subutex-program.

En annan som undertecknat är Jörgen Svidén, direktör på drogrestriktiva nätverket European Cities Against Drugs, (ECAD), som har huvudkontor i Stockholm. Han arbetade tidigare i numera nedlagda projektet Mobilisering mot narkotika.

Han oroas över att inte mycket hörs om missbruksfrågor efter utredningen.
– Det var mer fart på Mobbens tid. Nu verkar locket lagts på, ingen tar befälet. Medan personal i missbruksvården och de som är fast i beroende får fortsätta vänta. Politiker flyr ansvaret, oavsett partifärg. Det ger utrymme för andra, såsom lobbyister som vill legalisera och jurister på HD som sänkt straff för narkotikabrott, säger Jörgen Svidén till Drugnews.

En som redan i våras efterlyste snabbare agerande för bättre missbruksvård är alkoholläkaren och professorn Sven Andreasson. Han är rädd för att utredningen läggs i ett mörkt arkiv, sedan Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, sagt nej till förslagen att ändra huvudmannaskap och tvångsvård.

– Det finns risk för en politisk låsning som regeringen inte förmår bryta. Det kan leda till den trista konsekvensen att även många förslag som man skulle kunna enas om inte hellre läggs fram. Förlorare är ju den stora grupp människor som är beroende av alkohol och andra droger, de som inte upptäcks och inte nås av dagens vårdsystem, säger Sven Andreasson.

Han tycker att sjukvården bör få huvudansvaret och hänvisar till att fler föredrar vända sig till primärvård istället för socialtjänst med sina beroendeproblem.

Svenska Brukarföreningen – som bl a organiserar opiatberoende – förordar att underhållsbehandling läggs ut även på vårdcentraler för att minska köer och bli mer tillgänglig. Ordförande Berne Stålenkrantz, som själv tar metadon, stöder utredarens förslag om att sjukvården bör ha huvudansvaret för missbrukarvården, “även om det går emot några behandlingshem intressen“.

– Men det verkar som att regeringen är rädd att ta i dom här frågorna, nog knepigt också att få ihop fyra partier. Smartast vore kanske att dela upp det i ett par olika propositioner, det är ju många förslag. Men det blir väl som vanligt, en utdragen process och det förhalas, säger han till Drugnews.

Brukarföreningen har vid sidan startat en egen namninsamling för “en ny svensk och human narkotikapolitik“, och vill skilja på vård och bekämpning av droger. Satsa mer på “harm reduction“ för att rädda liv.

Barn- och äldreminister Maria Larsson har senare tid tvingats ut i några debatter.
På Hillevi Larssons frågor i riksdagen svarade ministern att hon också oroas över ökad narkotikarelaterad dödlighet, men höll inte med om att politiken drabbar dem med tyngre missbruk. Hon sade att dödsfall med metadon ökat dramatiskt senare år, vilket komplicerar bilden. Hon menar inte att politiker ska avgöra vilken vårdinsats olika personer ska ha, utan professionen. Det enda hon yppade om framtida förslag var att det inte blir tal om en förstatligad finansiering av vården.
Ministern anser också att vården har gjort stora förbättringar senare tid, vilket går utläsa i tillsynsrapporter.

• Nå. Hur går det då med Socialdepartementets beredning av missbruksutredningen?

Vi har talat med tjänstemän som “tragglar“ med förslagen i det nära 1000 sidor långa betänkandet och de många remissvaren. De uppger att det är mycket kvar, inte finns något slutresultat ännu att ta ställning till och att inga regeringssamtal förs i alliansen. Flera ringer departementet från kommuner och landsting och vill veta för sin planering hur det blir med huvudmannafrågan. Möjligen “i vinter“ kan det komma förslag.

Politisk sakkunnig hos Maria Larsson är Ulrik Lindgren (KD).
– Frågan om missbruksutredningen bereds ännu, säger han.
Remissrundan drog ut på tiden, svaren spretade åt olika håll och man väntade dessutom in en psykiatriutredning som lämnades först i våras.

Han får höra om uppropet som startats.
– Vi förstår otåligheten. Men det korta svaret är att missbruksvården är högt prioriterad av regeringen och vi har inte lagt förslagen i någon “glömlåda“. Det var ju regeringen som initierade utredningen och ville få området belyst, få in ny kunskap och förslag till förbättringar, säger Lindgren till Drugnews.

Som sin minister säger han att det trots allt blivit bättre på boendeområdet. Socialstyrelsen har kommit med riktlinjer, öppna jämförelser görs i missbruksvården som visar på en mer positiv utveckling på många håll. Kommuner och landsting kan inte längre neka de som söker hjälp, utan måste samarbeta och vård “ska ges utan fördröjning“. Regeringen hänvisar även till överenskommelsen Kunskap till praktik mellan staten och SKL, där tusentals anställda runt landet informeras i beroendefrågor.

Sista ordet går till utredaren Gerhard Larsson som från Frankrike följer utvecklingen.
– Det var mycket diskussion ett tag, men sen verkade luften gå ur och det blev väldigt tyst om beroendevården. Fast det berör så många, är ett stort vårdområde och med gigantiska problem – många fast i beroende, deras anhöriga, följder med hög dödlighet, kriminalitet, våldsbrott och stora samhällskostnader, säger Gerhard Larsson till Drugnews.

I sitt betänkande visade han på att bristerna. Bara en av fem med alkohol- eller andra drogproblem får hjälp, tillgängligheten beror delvis på var man bor. Idag satsar kommuner och landsting cirka 17 miljarder kronor årligen, medan missbrukets samhällskostnader är uppåt 150 miljarder. Vården måste upprustas och individens inflytande stärkas. Men förslagen förutsätter även prioritering och mer resurser. Och det vore lönsamt, varje satsad krona skulle ge tre kronor tillbaka inom några år, enligt förre utredaren.

– Det finns mycket att göra, jag har försökt genomlysa området och peka på lösningar. Även om den demokratiska processen måste få ta tid, så är det sorgligt om det dröjer alltför länge. Då riskerar fler i onödan lida och fastna i beroende, säger Gerhard Larsson.

• Fotnot: Uppropet för en bättre missbruksvård har undertecknats av Peter Söderlund, ordförande X-cons, Jimmy Blondin, terapeut Småland, Björn Fries, f d nationell narkotikasamordnare, Jörgen Svidén, direktör ECAD, Johan Kakko, beroendeläkare, riksdagsledamot Hillevi Larsson (S) och tidigare EU-parlamentariker Eva-Britt Svensson (V). Via Facebook kan fler ansluta sig.

Många förslag

Några av 70-talet förslag i missbruksutredningen ”Bättre insatser vid missbruk och beroende”, (SOU 2011:35, volym 1, volym 2, pdf-filer):

•Tidig upptäckt och kort intervention. Tidigare identifiera och ingripa mot riskbruk för att hindra att riskbruk och missbruk utvecklas.

• Tydligare ansvar. Landsting ansvara för tillnyktring, abstinensvård och behandling och tidig identifiering i primärvården. Kommuner sköta eftervård och stöd. Båda via sina kanaler arbeta med tidig upptäckt och rådgivning.

• Bättre kvalitet, kunskap och kompetens – bland annat auktoriserade behandlingshem med utbildad personal, mer om beroende på grundutbildning till sjuksköterska och läkare.

• Rejäl satsning på forskning. Ett forskningsinstitut och två forskarskolor startas; nationella kompetenscentrum om doping och läkemedelsberoende.

• Stärkt ställning för individen. Vårdgaranti att inom 30 dagar ska landstinget inleda behandling och kommunen upprätta individuell plan, annars kan personen vända sig till annan vårdgivare. Brukarinflytande i vården, lagstiftas om ett “gott bemötande“, möjlighet till personligt ombud.

• Vårdens innehåll. Lokala basenheter för att nå barn och unga i riskzonen. Maria ungdom i Stockholm en förebild som bör spridas. Regeländringar för mer tillgänglig läkemedelsassisterad behandling och sprutbyte i hela landet. Anpassad vård för vissa grupper såsom gravida, invandrare, ungdomar, personer med funktionsnedsättning.

För att tidigare identifiera riskbruk måste läkare fråga om alkohol- eller andra drogproblem vid längre sjukskrivning. Men det blir frivilligt för patienten att svara. Företagshälsovård, studenthälsa och elevhälsa, och kommunalt socialt arbete vidgas. Mer självhjälpsprogram, ex via nätet.

• Polis och kriminalvård. Moderniserat omhändertagande av berusade, LOB, (årligen grips 60 000) där sjukvården ansvarar för medicinsk bedömning och tillnyktring för att undvika att personer skadas i celler. Förstärkt behandling i kriminalvården (idag cirka 10 000 intagna med missbruk) och förebygga återfall.

• Arbetsplatsen. Ökat stöd för att rehabilitera anställda med beroende och kunna behålla jobb, fler arbetsmarknads-politiska insatser för missbrukare, och att beroendeproblem identifieras i socialförsäkringen.

• Utredningsförslagen som kräver flera lagändringar föreslås träda i kraft 1 januari 2013.

Tema: VÅRDEN

MISSBRUKSVÅRD…

… en rättighet? Privat eller offentlig? Kommun eller region? Risken stor för sköra samsjukliga personer bollas runt mellan institutioner som inte tar ansvaret. Ett huvudmannaskap för beroende- och psykiatrin utreds, och tillsynen av barn- och ungdomspsykiatrin ska stärkas. Men en översyn av svenska narkotikapolitiken och ta fram underlag för en nollvision mot narkotikadödsfall och fokusera mer på behandling och prevention, som riksdagen uppmanat regeringen att göra, har våren 2021 ännu inte påbörjats.

Läs mer

Etiketter:

Annonser