Ska hemtjänsten köra hem alkohol?

STOCKHOLM Frågan om hemtjänsten måste köpa ut alkohol till en klient som är missbrukare väckte debatt i våras. Socialstyrelsen hänskjuter nu dilemmat till sitt råd för etiska frågor.

Ett ärende i våras om en man som missbrukat alkohol i många år väckte frågan. Han har eget boende och får hjälp med städning och inköp av mat, medicin och tobak, men även alkohol ett par gånger i veckan.

Mannen är nöjd med servicen då han har balansproblem och svårt att själv ta sig till Systembolaget. När han gör det så ramlar han ofta. Men ska hemtjänstpersonal verkligen tvingas köpa ut sprit till sina klienter?

Kommuner gör olika biståndsbedömningar och flera liknande fall har anmälts till Socialstyrelsen. Myndighetens etikråd kom i våras fram till att hemtjänsten “inte har rätt att reglera Nils alkoholkonsumtion“, som det står på hemsidan.

– Det är normalitetsprincipen som gäller. Brukarna ska få leva som alla andra, som de levt tidigare. Exempelvis kunna få hjälp handla hem alkohol om det inte uppenbart är skadligt, säger Mårten Wirén, handläggare på Socialstyrelsen, till Drugnews.

Men reaktionerna blev stora – fack reagerade och några anställda såg sig som langare. En anonym alkoholhandläggare ifrågasatte beslutet som åter skulle tas upp i ett utskott i juni, men nu hänskjuts ärendet till stora etikrådet som möts i oktober.

– Ledamöterna vill få in mer underlag och frågan har fått större dignitet. Den har uppmärksammats i media och är principiellt viktig då den lett till dilemma för personal. Men framför allt är det en arbetsledningsfråga i kommunerna, säger Mårten Wirén.

Äldres drickande har mer uppmärksammats senare år, särskilt kvinnors har konsumtion ökat och hälsorapporter varnat för ökade alkoholproblem. Från juni får även alkohol serveras på äldreboenden utan särskilt utskänkningstillstånd, efter en lagändring.

• Fotnot: I Socialstyrelsens råd för etiska frågor sitter bland andra generaldirektör Lars-Erik Holm, professorn i praktisk filosofi Torbjörn Tennsjö och professor emerita i straffrätt Madeleine Leijonhufvud.

Etiketter:

Annonser