– Insatser som fokuserar på att stärka barn-föräldrarelationen och att föräldrar inte hjälper sina tonåringar att få tag på alkohol kan visa sig effektiva för att begränsa riskfylld konsumtion bland unga. Föräldrarna har också en viktig roll att spela när det gäller att lära unga att stå emot grupptrycket att dricka, säger Anna-Karin Danielsson vid institutionen för folkhälsovetenskap i en kommentar.

Hon har följt drygt 1220 skolungdomar i Stockholmsområdet från 13 till 19 års ålder åren 2001-2006 för att se vilka skydds- och riskfaktorer det finns kring alkohol. Eleverna fick svara på frågor om alkohol, skola, fritid och föräldrarelationer.

De som redan i 13-årsåldern röker, hänger ute med kompisar och har stor tillgång till alkohol har en större risk att bli intensivkonsument några år senare. Koppling med rökning var en högre risk för flickor, medan skolk var en större riskfaktor för pojkar.

De tonåringar som blev bjudna hemma på alkohol drack mer alkohol överlag, var en slutsats som överensstämmer med andra studier.

Det är alltså familjen som är den enskilt viktigaste skyddsfaktorn för barnens alkoholvanor. Närvarande föräldrar har större möjlighet att påverka sina tonåringar med en bra relation, engagera sig i vad de gör och med vilka de umgås och att inte hjälpa dem fixa alkohol.

Men det finns även könsskillnader om hur man bäst förebygger alkoholproblem bland tonåringar. Sönerna bör föräldrar främst hålla koll på vad de gör och med vilka de umgås. För döttrar i riskzonen har särskilt en känslomässigt stabil och nära relation till föräldrarna en skyddande effekt, enligt Anna-Karin Danielsson.

Hon har även jämfört alkoholvanor bland 16-åriga ungdomar i 23 europeiska länder utifrån den europeiska s.k. Espad-studien. Där framgår att i Norden och Storbritannien är det vanligare att även flickor dricker mycket alkohol vid varje tillfälle, i andra länder har pojkar högre konsumtion och fler alkoholproblem än flickor.

De unga som intensivkonsumerar (minst fem drinkar vid samma tillfälle) hamnar oftare i problem som slagsmål, olyckor, bråk med lärare och oönskad sex.

Det är viktigt att utveckla förebyggande insatser mot ungdomar med mest konsumtion och problem, och de som inte för fullt stöd av sina föräldrar.

Men det finns en “preventions-paradox“. Då den stora gruppen alkoholkonsumenter totalt står för fler relaterade problem än den mindre gruppen som intensivdricker, så bör förebyggande insatser i första hand riktas till hela ungdomsgruppen, enligt doktorn i socialmedicin, Anna-Karin Danielsson.

• Fotnot: Studien Adolescent alcohol use: Implications for prevention (pdf-fil, 64 sidor). Disputationen ägde rum 25 februari vid KI:s institution för folkhälsovetenskap.