Utredare öppnar för “harm reduction“

STOCKHOLM Drogmissbruk omfattar minst en halv miljon svenskar och kostar samhället uppåt 120 miljarder kronor. För att öka tillgänglighet till behandling och minska skador vill pågående missbrukvårds-utredningen se mer “harm reduction“-insatser, ett omstritt begrepp.

Det framkom när regeringens särskilde missbruksutredare, Gerhard Larsson häromdagen presenterade en diskussionspromemoria, Bättre vård och stöd för individen. Om ansvar och tvång i den svenska missbruks- och beroendevården“ (pdf-fil).

Omkring en halv miljon människor i Sverige missbrukar droger. Uppåt 250 000 personer är läkemedelsberoende, 29 500 personer är grava narkomaner, 10 000 använder regelbundet dopingmedel och resterande är alkoholmissbrukare. Dessutom finns ytterligare en halv miljon med ett s.k. riskbruk.

Drogmissbrukets samlade samhällsekonomiska kostnader (kriminalitet, vård och arbetsbortfall med mera), kan vara mellan 30 till 120 miljarder kronor per år. Beräkningen som görs av Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi är ännu inte helt klar.

En anledning till de enorma kostnaderna är att samhället inte upptäcker missbrukaren förrän denne åker fast för brott och hamnar hos kriminalvården. Mörkertalet är stort och samhällets insatser för att hitta drogberoende är inte alls tillfredställande, enligt Gerhard Larsson.

Han är även bekymrad över att missbrukare inte får tillgång till hela vårdkedjan för att kunna bli drogfria.
– Jag har besökt LVM-hem och talat med missbrukare som åkt ut och in sex-sju gånger, de menar att det inte finns någon uppföljning efter tvånget, säger Gerhard Larsson.

På grund av bristande samarbete mellan de två huvudmännen, kommuner och landsting, avbryts ibland behandlingsinsatsen för enskilda redan efter det första steget. Uppföljning med bostad, sysselsättning, öppenvård och samtal saknas ofta.

Utredningen diskuterar olika modeller där antingen kommuner, landsting eller som idag båda har huvudansvaret för missbruksvården. Tvångsvården vill man förändra och överväger även föreslå införande av en vårdgaranti, liknande den i Danmark där missbrukaren har rätt till en inledande insatser inom några veckor.

Det är en signal till huvudmännen. Det blir dyrt om de inte har vettiga behandlingsalternativ att erbjuda missbrukarna, enligt utredarna.

Utredningens fortsatta arbete före slutbetänkandet i november är omfattande: exempelvis beroendevårdens kompetens, kvalitet, behov av certifiering, brukarinflytande och insatser för att minska skadeverkningar av missbruk, s.k. “harm reduction“.

Missbruksutredningens analys pekar på att skadelindring är en underutnyttjad strategi i Sverige. Den ska nu analysera orsakerna och lämna förslag för att “harm reduction“ ska kunna utnyttjas i större omfattning i hela landet, enligt promemorian.

Exempelvis antabus för alkoholister och sprutbyte och ökad tillgänglighet av metadon- och subutex-behandling för narkomaner, även inom kriminalvården och tvångsvården. Men att gå så långt som till injiceringsrum och heroinutdelning som i exempelvis Norge respektive Danmark undviker man nog.

– Vi följer utvecklingen i bland annat Danmark som snart startar utdelning av heroin i några städer. Men det kommer med största sannolikhet inte bli aktuellt i Sverige, det är för känsligt, säger Gerhard Larsson till Drugnews.

Det är kanske oklokt att dundra fram ett förslag om legalt heroin, om det inte finns politiskt stöd. Men utredarna vill studera vilken effekt danska heroinförsöket får.

“Harm reduction“ blev en stridsfråga vid FN-mötet i Wien förra våren, folkhälsominister Maria Larsson (KD) menade att legaliseringsivrare av narkotika har “kidnappat“ begreppet. Ämnesrådet Ralf Löfstedt, veteran på narkotikapolitik på Socialdepartementet, anser att det är “svampigt och otydligt“, men ändå mindre kontroversiellt än tidigare.

– Harm reduction kan ju vara allt från soppkök, metadonprogram till injiceringsrum. Det är väl lovvärt att minska skador och hjälpa missbrukare, men insatserna bör inte motverka huvudmålet att bli av med missbruket, säger Löfstedt till Drugnews.

En öppning för mer “harm reduction“-insatser skulle applåderas av Svenska Brukarföreningen, som är bollplank i vårdutredningen. Föreningen som organiserar opiatberoende vill se fler sprutbyten, för att minska smittspridning bland aktiva narkomaner, och lägre trösklar till underhållsbehandling.

– Vi välkomnar ett nytänkande. Nolltoleranspolitiken har gjort mer skada än nytta, bemötande är ofta moralistiska och de som behöver hjälp utestängs från behandling på grund av fyrkantighet och hårda krav. För oss är inte drogfrihet det primära målet, utan att kunna fungera i vardagen, säger ordförande Berne Stålenkrantz, som själv går på metadon, till Drugnews.

Han har heller inget emot heroinförskrivning som i Danmark, “opiat som opiat“, det handlar om att hålla abstinensen borta, utan att bli betraktad som kriminell.

Men förespråkare för en restriktiv linje är mycket kritiska till en sådan utveckling.
– Vad vi kan ana i denna uppgivenhetens narkotikapolitik är att vi ger upp tron på människans förmåga att kunna bryta sitt missbruk utan legalt narkotika, säger Sofia Modigh, styrelsemedlem i Riksförbundet narkotikafritt samhälle.

Tema: VÅRDEN

MISSBRUKSVÅRD…

… en rättighet? Privat eller offentlig? Kommun eller region? Risken stor för sköra samsjukliga personer bollas runt mellan institutioner som inte tar ansvaret. Ett huvudmannaskap för beroende- och psykiatrin utreds, och tillsynen av barn- och ungdomspsykiatrin ska stärkas. Men en översyn av svenska narkotikapolitiken och ta fram underlag för en nollvision mot narkotikadödsfall och fokusera mer på behandling och prevention, som riksdagen uppmanat regeringen att göra, har våren 2021 ännu inte påbörjats.

Läs mer

Etiketter:

Annonser