Det var Systembolagets dotterbolag IQ som bjudit in till ett samtal om alkohol, reklam och marknadsföring. En enkät man gjort visar att en majoritet svenskar är kritiska till alkoholreklam.

– Alkoholreklamen har exploderat sedan förbudet i tidningar togs bort, plus 4500 procent på nio år. Samtidigt vet vi att reklamen påverkar ungas alkoholdebut och drickande. Det finns alltså anledning att diskutera det, sade Ann-Therése Enarsson, vd för IQ.

Dessutom visar enkäten som gjorts bland ett tusen personer att fyra av fem anser att reglerna för alkohol och tobaksreklam bör vara lika. Och fyra av tio anser att Sverige bör driva på för ett allmänt EU-förbud mot alkoholreklam.

En jurist från konsumentverket gick igenom regelverket för dagens alkoholreklam, som liberaliserats sedan en EU-dom 2003 slog ner på tidigare svenska förbudet mot reklam i tryckte medier.

– Men det gäller fortfarande snäva ramar. Den ska vara återhållsam, visa måttfullhet, får bara visa själva produkten och inte uppmana till konsumtion. Alkoholreklam ska helt enkelt vara tråkig, berättade Mattias Grundström som tillsammans med kollegor andra bevakar reklammarknaden.

Han tycker överlag att de större aktörerna sköter sig, det är ofta mindre företag som försöker tänja på gränserna. På fredag väntas en dom i Marknadsdomstolen om hur utomhusreklam får utformas, detta sedan en gigantisk modell av en ölburk placerats utanför Ullevi i Göteborg.

Överlag anser Grundström att även EU ger möjlighet att med folkhälsoargument ifrågasätta viss alkoholreklam. Förbudet mot tv-reklam för alkohol i Sverige kringgås dock lätt genom att sända från “London-stationer“.

Tobias Eltell från Sveriges Annonsörer vill inte ha striktare regler.
– Man måste ju få marknadsföra sina produkter, det är ju inte knark det handlar om. Slår man igen dörrarna, så kommer reklam sippra ut på andra ställen och det vill vi inte, sade han.

Däremot kan branschen tänka sig harmoniserade regler som gäller för hela EU. I övrigt vill annonsörerna att avarterna hålls efter genom ett system av s.k. egenåtgärder.

Viggo Carling, chefredaktör på Resumé, tror att mer alkoholreklam skulle kunna ge intäkter för att rädda tidningar i kris.
– Det är bara att inse att vi kommer att fortsätta att dricka vin till civilisationens slut. Men reklamens syfte är att sälja produkter inte livsstilar, sade han apropå varningar om att unga påverkas av alkoholreklam.

Det fick några unga nykterister i publiken att reagera och och påminde om Pripps ölreklam med unga glada personer i skärgården som trivs kring drycken. “Är inte det att försöka skapa livsstilar?!“, undrade de.

En kvinna från Folkhälsoinstitutet – som skrivit en rapport om alkoholreklam – tyckte det var synd att inte politiker lyssnar mer på allmänhetens inställning istället för alkoholindustrin, vars lobbyister ifrågasätter ständigt vetenskapliga rön.
Ett påstående som fick bryggeribranschens informationschef att bli upprörd.

Erica Nylander, vd å Sprit- & Vinleverantörerna, hängde på:
– Det är inte alkoholreklamens vara eller inte vara som borde vara huvudfrågan, utan varför unga dricker. Vi bör arbeta mer med attityder och reflektioner, sade hon.

Och att marknadsföringen av alkohol snabbt ökat senaste åren tyckte hon inte var underligt då den tidigare i princip var otillåten. Men den utgör ändå endast en liten del av totala reklamkostnaden, kanske en procent av cirka 25 miljarder kronor.

Dan Andersson, tidigare LO-ekonom, lyssnat på seminariet gjorde en reflektion om reklam.
– Beslutsfattare och föräldrar vill försöka förlänga tidshorisonten för att skydda unga. Med reklam är det tvärtom, den vill korta perspektivet.

Under svenska EU-ordförandeskapet kommer regler kring alkoholreklam att tas upp till diskussion. Bland annat vid hälsoministrarnas möte i Jönköping nästa vecka och vid en expertkonferens om alkohol i Stockholm i september.

• Fotnot: 2008 gjordes reklaminvesteringar för alkoholhaltiga drycker för nära 370 miljoner kronor. Mer om IQ:s undersökning kring alkoholreklam (pdf-fil).