De medverkande i det seminarium som Barnens rätt i samhället, BRIS, anordnade i fredags efter att organisationens årsrapport presenterats var eniga om att tidiga insatser måste göras för att hjälpa de utsatta barnen.

Vart tionde barn som kom i kontakt med Bris ifjol uppgav misshandel som främsta problem, ofta är föräldrarna gärningsmän. Alkohol och psykiska problem finns ofta i bakgrunden, vart femte barn i Sverige lever med föräldrar som har riskfylld alkoholkonsumtion.

Men problemet är kanske ännu större. Förra året gjordes 569 264 försök att ringa BRIS, endast 21 848 samtal kunde tas emot!

– Behovet hos barnen att få någon att tala med är enormt, mörkertalet är skrämmande stort och för att kunna möta det skulle vi behöva ha öppet dygnet runt. Men vi saknar resurserna, säger generalsekreterare Göran Harnesk, till Drugnews.

Staten bistår med 1,6 miljoner kronor per år. Men för att täcka basbehovet skulle BRIS behöva 25 miljoner, enigt Harnesk.

BRIS listar i sin rapport i år en helt ny kategori som bland annat grundar sig i den osäkerhet och ångest barnen känner av att deras föräldrar dricker för mycket. Eller för att en närstående/kamrat visar tecken på att vilja ta sitt liv.
22,8 procent av alla barn känner denna “rädsla/oro“. Det är den näst högsta siffran av de 40-talet olika kategorier BRIS listar i sin tabell.

Listan toppas av allvarliga problem med kamrater, på tredje plats kommer familjekonflikter och fyra är skolrelaterade problem. Sammanlagt 15,1 procent av de barn som hörde av sig, uppgav fysisk misshandel eller sexuella övergrepp/ofredanden som anledning till att de sökte stöd.

Okunskapen om barnens situation är skrämmande, men det finns metoder att kunna hjälpa dem.

– Vid alla kontakter som någon myndighet tar med en familj med anledning av till exempel missbruk eller misshandel, eller när behandlingsinsatser görs av socialtjänst, kriminalvård eller sjukvården måste barnen ägnas särskild uppmärksamhet. Det är viktigt att barnen blir sedda, säger BRIS förbundsordförande Ingela Thalén till Drugnews.

Alla som har kontakt med barnen måste vara vaksamma på vad barnet egentligen berättar, för att förstå måste alla dessa tillägna sig kunskap i frågan, understryker hon.

I Stockholms län intensifieras nu insatserna för att utreda våldsbrott mot barn. Under 2009 planeras sex nya barnahus att öppnas i län. Det finns redan tre och målet är ett i vardera av de 16 polismästaredistrikten.
Barnahus är en inrättning där polis, åklagare, socialpersonal, psykologer och andra specialutbildade personer aktörer finns för att under samordnande former kunna hjälpa utsatta barn.

Barnaga förbjöds i Sverige för 30 år sedan och ringa misshandel är otroligt svårt för polisen att utreda och bevisa. Förra året ökade anmälningarna om barnmisshandel med 134 procent och mörkertalet är stort, enligt länspolismästare Carin Götblad enormt.

Det är nya grupper som anmäler, bland annat skolpersonal och barnen själva. Från polis- och åklagarmyndigheten krävs att insatserna för att hjälpa barnen måste komma mycket tidigare. Man märker också att barnen vill att föräldrarna ska sluta slå, de vill inte att föräldrarna ska hamna i fängelse.

– Den arbetsgrupp som jag tillsatt inom polisen, har nyligen lämnat in ett förslag till justitieministern om att påföljden ska kunna omvandlas till kontraktsvård i stället för till exempel böter.

– Då bestäms det i domen att den som misshandlar måste genomgå en behandling, dels för att förstå att de begått ett brott och dels för att de ska kunna arbeta med att inte upprepa det, menar Carin Götblad.

Vid seminariet medverkade även professor Carl Göran Svedin, vid Linköpings universitet med inriktning på barnmisshandel och sexuella övergrepp, Ulrika Elmgren, polis och förhörsledare vid barnahuset i Göteborg, och Ulrika Carlsson (c) ordförande i riksdagens tvärpolitiska barngrupp.