Han röstade därför i onsdags nej till det stora reformpaketet av vinsektor i EU-parlamentet vid dess session i Strasbourg. Men kompromissen av EU-kommissionens förslag, som parlamentet tillfört flera hundra ändringar till, antogs i plenum (497 för – 109 emot). Moderaterna röstade för, de flesta andra svenskar emot.

Minskat vindrickande och konkurrens från nya vinländer har lett till att unionen fått ett gigantiskt vinöverskott. ”Vinhavet” destilleras till industrisprit genom dyra krissubventioner.

De flesta är överens om att förändringar behövs, medan vinbranschen bromsar.
Men EU-parlamentet stöder i stort kommissionens tuffare förslag till utfasning av olönsamma vinodlingar, men vill inleda förändringen ett år senare än, först i augusti 2009.
Man vill ge fortsatt stöd till druvmust för att kompensera odlarna i södra Europa för att de i norr ska få berika vinet med socker för att höja alkoholhalten (chaptalisering). Man vill inte hellre kräva mer märkning och ursprungsbeteckning av bordsviner, vilket förbehålls s.k. kvalitetsviner.

EU-parlamentets majoritet vill ge ytterligare stöd till sälj- och reklamåtgärder för att nå nya marknader utanför EU, men även förmå européerna att dricka mer vin. Även genom att hänvisa till dryckens eventuella hälsoeffekter. Sammanlagt hundratals miljoner euro i säljbidrag.

Detta reagerade särskilt EU-parlamentarikern Olle Schmidt emot.
– Det kan inte vara Europas skattebetalares uppgift att stå för kostnaderna när man ska få Europas vinodlare att sälja produkter som har blivit utkonkurrerade på marknadens villkor, sade han i debatten.

Han stöder reformer av den traditionstyngda vinbranschen, men tycker att EU talar med kluven tunga alkoholpolitiskt. Särskilt när man försöker använda hälsoargument för att saluföra vin.
– Å ena sidan talar EU om måttfullt drickande, å andra sidan vill EU sälja mera vin. Detta går inte ihop, säger Schmidt.

Det blir nu unionens jordbruksministrar som ska behandla förslaget ytterligare vid rådsmötet 17-19 december.