Åtgärder mot dopingmissbruk dröjer

STOCKHOLM Nationella narkotikasamordnaren Björn Fries föreslog nyligen kraftfulla satsningar mot ökat missbruk av hormon- och dopingpreparat. Men regeringen avvaktar och satsar bara två miljoner kronor i samband med Mobilisering mot narkotikas ”avvecklingsbudget”.

Missbruk av illegala hormoner och anabola androgena steroider AAS) ökar. Omfattningen är något oklar, uppgifter 50 000-100 000 ungdomar som tagit preparaten förekommer, enligt Dopingjouren. Men langarna av preparaten straffas sällan: år 2005 anmäldes 851 dopingbrott, men endast 13 ledde till fällande dom, enligt Brottsförebyggande rådet.

Preparaten ökar risk för våldsbrott, narkotikamissbruk och leder ofta till hälsoskador. Var fjärde som missbrukar steroider drabbas av psykisk störning och det finns uppgifter om våldssamband.

– Jag kände mig som en kung. Men det var en falsk lycka. Nu är jag ett psykfall, ett deprimerat nervvrak, säger till Dagens Nyheter en kvinnlig kroppsbyggare som tog anabola steroider i fem år och vann priser för sitt muskulära utseende.

Efter ökade tullbeslag av dopingmedel och ett tragiskt mord förra våren då en 26-årig man påverkad av alkohol och steroider knivdödade sin styvdotter och våldtog hennes kompis, så initierade s-regeringen en utredning. Narkotikasamordnaren Björn Fries fick i uppdrag att utreda dopning utanför idrotten och hur bekämpningen skulle bli effektivare.

Fries lämnade i december sin rapport till nya borgerliga regeringen och föreslog breda krafttag mot problemet. Han yrkade 35 miljoner kronor för insatser på allt från kartläggning om omfattningen till sambandet missbruk och kriminalitet.
Dessutom föreslog han informationskampanjer, forskning och särskilda kunskapscentra i de tre storstäderna samt på regional nivå om dopingproblem.
Han efterlyste också översyn av straffskalan för dopingbrott (idag högst fyra års fängelse, jämfört med tio år för grovt narkotikabrott).

Men nya regeringen avvaktar med insatser.
Nyligen tillsattes utredaren jan Pennlöv att se över alla dopning- och narkotikalagar, men ska inte titta på straffsatser och väntas inte bli klar förrän vid utgången av nästa år.

Både justitieminister Beatrice Ask (m) och folkhälsominister Maria Larsson (kd) vill apropå eventuella åtgärder mot dopning invänta Pennlövs utredning.
Dagens Nyheters fråga varför så få döms för dopingbrott svarar justitieministern:
– En förklaring är att dopingbrott ofta upptäcks vid andra grövre brott där straffsatserna är högre. Då lägger åklagare ofta ner de brott som väger lägre, säger Beatrice Ask som inte kan svara på om det behövs en skärpt dopinglag.

I torsdags fick Mobilisering mot narkotika – som regeringen beslutat ska läggas ner vid årsskiftet – en avvecklingsbudget på knapp 35 miljoner kronor för resten av året. Istället för yrkade medel mot dopingproblemen så får Björn Fries endast två miljoner kronor.
– De räcker till insatser kring gymmen och utvidgat polisprojekt mot näthandel med illegala droger och dopingpreparat. Mer blir det inte, säger en dämpad Fries till Drugnews.

Någon ytterligare forskningssatsning – som varit lite av s. k. Mobbens hjärtebarn – blir det inte, utan pengarna räcker bara till att avsluta pågående projekt.

• Varför satsas det inte mer mot dopingproblemen utanför idrotten?
– Egentligen är det inget stort problem i jämförelse med drogproblemen. I enkäter svarar endast en procent att man någon gång dopat sig. Men det blir ju i år satsningar på gymmen och mot näthandeln, säger Ralf Löfstedt, ämnesråd på Socialdepartementet, till Drugnews.

På sikt ska man dock se närmare på Björn Fries ambitiösa förslag mot hormonmissbruk, enligt Löfstedt. Han talar om detta år som ett slags ”mellanår” vad gäller insatser mot doping och narkotika innan regeringen bestämt hur antidrogarbetet ska fortsätta efter att Mobilisering mot narkotika läggs ner.
Detta i en situation när mycket drogstatistik äntligen pekar rätt. Fries upprepade påminnelse att behålla en särskild nationell ombudsman för missbruksproblem klingar dock ohörd.

• Finns det inte en risk att återigen drogfrågor och dopingproblem nedprioriteras som de gjordes på 1990-talet? Särskilt om man inte har en särskild nationell samordnare som driver frågorna?
– Visst kan farhågor finnas. Men någon galjonsfigur blir det inte längre, tillfälliga Ad hoc-organisationer har svårt fungerar på lång sikt. Den nya regeringen ska driva frågorna vidare utan tempoförlust. Arbetet ska istället in i linjen hos befintliga myndigheter, såsom tull, polis, kriminalvården, Statens Folkhälsoinstitut, Socialstyrelsen, Brottsförebyggande rådet med flera, säger Ralf Löfstedt.

Han tillstår att en sådan övergång, som även kan behöva reglementsjusteringar, kan ta tid. Hittills i år har – vid sidan av tillsättande av Pennlövs utredning – inga konkreta beslut tagits om nya antidrogsatsningar.

Etiketter:

Annonser