Knepigt beräkna alkoholens kostnader

STOCKHOLM Alkoholskadenotan för svenska samhället hamnade på 20,3 miljarder kronor år 2002, enligt en ny rapport från ett forskarlag på universiteten i Stockholm och Lund. Den totalsumman är betydligt lägre än vad som hittills använts i alkoholdebatten. Siffrorna innehåller stora mörkertal och underskattningar, menar kritiker. Nationalekonomen Anders Johnson senaste beräkning visade istället uppåt 160 miljarder.

– Men hans uppskattningar byggde på äldre kunskap från 1983 som senare bara uppdaterats med åren, sade vid presskonferensen i onsdags hälsoekonomen Johan Jarl, en av tiotalet personer bakom den nya studien.

Det är SoRad (Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning) i Stockholm som tillsammans med Lundaforskare hållit i studien som gjort beräkningar med nya internationella metoder.

I rapporten ”Till vilket pris?” har jämfört den svenska situationen 2002 med ett fiktivt samhälle helt utan alkohol och kommer fram till att kostnaden för alkoholkonsumtionen då var 29,4 miljarder kronor. Men sedan har man räknat bort alkoholens omtvistade positiva hälsoeffekter, exempelvis att måttlig konsumtion kan minska risk för hjärtinfarkt och stroke, och får en nettokostnad på 20,3 miljarder kronor.
Däri inräknas bland annat minskade produktion (cirka 10 miljarder kronor), socialhjälp (4,4 mrd), alkoholrelaterad brottslighet (drygt 3 mrd) och sjukvård (2,2 mrd) och visst förebyggande verksamhet till en halv miljard.
– Det är en ansenlig summa för samhället som politikerna bör beakta när man exempelvis diskuterar alkoholskatter, sade Robin Room, projektledare vid Sorad och numer professor vid universitetet i Melbourne, Australien.

Som en av de första studierna någonsin har man dessutom försökt göra beräkning av alkohols sociala problem mätt i försämrad livskvalitet för missbrukaren, men även för dennes anhöriga och vänner.
Välfärdsförlusterna beräknas motsvara 120 000 livskvalitetjusterade levnadsår under undersökningsåret.

Det har gjorts genom utökade frågor vid de månatliga enkäter som SoRad gör för att på regeringens uppdrag följa alkoholutvecklingen och var svenskar gör sina inköp.
Men barn till missbrukare kommer därför inte med, vilket koordinatorn Pia Johansson tillstår är en av svagheterna i studien.
Det finns flera svagheter – bland annat har man viktat ner andelen berusade våldsverkare på stan från omkring 70-75 procent till hälften. Och man tillstår att många beräkningarna är i underkant.

Slutsumman är låg medger forskarna, men inte orimlig i en internationell jämförelse. Man har inte heller tagit med uppgifter baserade på bristande underlag.
Samtidigt är forskarna själva skeptiska till sina beräkningar av omfattningen av alkoholens positiva hälsoeffekter som bygger på studier från länder där man dricker mindre men oftare.

• Drugnews: har ni tagit hänsyn till det svenska dryckesmönstret där många dricker sällan, men mycket på helgerna?
– Nej, vi har utgått från internationella regler och en mer utjämnad konsumtion under veckan, vilket nog kan leda till underskattning av svenskarnas hälsorisker, säger Pia Johansson hälsoekonom i Stockholms läns landsting.

Alkoholläkaren Sven Andreasson finner de nya beräkningarna intressanta, men tror alkoholkostnaderna är betydligt högre i sjukvården. Och han vill se mer studier om exempelvis alkohols påstådda positiva egenskaper.
– Alkoholens skyddande effekter visar sig vara allt mindre ju mer välgrundade studier som görs, sade han vid presskonferensen.

Även generaldirektör Gunnar Ågren på Folkhälsoinstitutet anser att studien har flera förtjänster, men att det gjorts för konservativa uppskattningar av skadekostnaderna.
– Kostar alkoholen samhället 20 eller 160 miljarder per år? Jag vet inte, sanningen ligger väl förmodligen någonstans mittemellan, sade Ågren i SVT Aktuellt.

• Även nykterhetsrörelsen varnar för att lita till SoRads låga totalsumma av alkoholens skadenota. IOGT-NTO har använt nationalekonomen Anders Johansons beräkningar på uppåt 160 miljarder i den alkoholpolitiska debatten.
– SoRads studie underskattar alkoholens kostnader. En vetenskaplig studie som underskattar alkoholens samhällskostnader kan leda till att även alkoholproblemen underskattas, säger Sven-Olov Carlsson, ordförande i IOGT-NTO, i en kommentar.

Vad säger då Anders Johnson om SoRad-studien?
– Våra uppskattningar skiljer sig på tre avgörande punkter: förtidspensionering, sjukfrånvaro och sjukvård. SoRads kostnader ligger här lågt i förhållande till vad många initierade bedömare brukar uppskatta dem till, vilket tyder på att SoRad kan ha missat att fånga upp mycket av mörkertalen för alkoholskador, säger Anders Johnson.

På onsdagskvällen debatterade Johnson de olika beräkningsgrunderna med några av forskarna i ett alkoholpolitiskt forum i riksdagen. Johnson menade bland annat att skadegörelser underskattats betydligt i SoRad-studien (SoRad beräknar att alkohol står för 30 procent av en total skadekostnad på 100 miljoner i samhället, medan Johnson menar att den 40 procent av totalt två miljarder).
– Om man stoppar in skit i sin kalkyl, så får man ut skit, sade han.

Johnson medger dock att även hans beräkningar har svagheter. Och när han försökt göra de båda studierna jämförbara och mäter på likartat sätt så skulle alkoholens kostnader totalt bli 44 miljarder för SoRad och 70 miljarder med Johnsons metod.

SoRads studie av alkoholkostnaderna är del i en större studie att beräkna alkoholens kostnader i hela Europa som WHO har initierat.

• Enligt en EU-rapport i juni så kostar alkoholen 125 miljarder euro (cirka 1900 miljarder kronor) årligen i unionen.

• Fotnot: Ladda ner SoRad-rapporten ”Till vilket pris? – om alkoholens kostnader och hälsoeffekter i Sverige 2002”.

Etiketter:

Annonser