Undersökningen görs vart fjärde år i ett nationellt urval bland skolelever i åldrarna 11, 13 och 15 år. Senaste enkäten gjordes under november-december 2005. Till det positiva hör att användning av alkohol och tobak har minskat och narkotikaexperimenterande ligger fortsatt lågt bland 15-åringarna.

1997 rökte 24 procent av de då 15-åriga flickorna minst varje vecka, 2001 var de 19 procent och ifjol tio procent. Motsvarande del bland pojkarna var 17 procent, elva respektive åtta procent. Flickor röker mer, men pojkar snusar mer – sett till total tobakskonsumtion så använder pojkar tobak mer regelbundet än flickor.

Alkoholkonsumtionen fortsätter alltså också att minska bland skolbarn. 1997 uppgav 26 procent av de 15-åriga flickorna att de varit berusade fyra eller fler gånger, år 2002 uppgav 22 procent det och ifjol 15 procent. Motsvarande andel för pojkarna var 23, 25 respektive 16 procent.

– Minskningen av alkoholkonsumtionen, särskilt berusningsdrickandet, är särskilt anmärkningsvärt med tanke på alkoholutvecklingen i övrigt. Vi ser detta som en stor framgång för det förebyggande arbetet, säger i en kommentar Ulla Marklund på Folkhälsoinstitutet, vetenskaplig ledare för undersökningarna som började 1985.

Även matvanorna har förbättrats. Läsk och godis minskar samtidigt som frukt och grönsaker ökat bland pojkar och flickor i alla åldersgrupper i studien. Men matvanorna försämras med åldern, det vill säga att 11-åringar äter nyttigare än 15-åringar.
Folkhälsoinstitutet har nyligen lämnat underlag till regeringen för ny handlingsplan om kost och fysisk aktivitet för åren 2006-2010.

Negativa trender i studien om barnens hälsovanor är att skoltrivsel minskar ju äldre de blir – och pojkarna tycker mindre om skolan än flickorna. Många känner ökad stress i skolarbetet. Hela 68 procent av de 15-åriga flickorna ifjol kände sig stressade, en kraftig ökning jämfört med 49 procent år 1997. Pojkars stress noterar en ökning från 36 procent 1997 till 42 procent ifjol.

Störst anledning till oro är att både psykiska och kroppsliga självrapporterade besvär hos framför allt 15-åriga flickor ökar. En negativ trend som pågått under ett par årtionden, enligt Ulla Marklund.
Ifjol svarade 31 procent av flickorna att de under senaste halvåret haft ont i huvudet minst en gång i veckan, och 37 procent att de ”känt sig nere” varje vecka, jämfört med 13 procent respektive 14 första gången enkäten gjordes år 1985.

Att fler unga tjejer mår sämre och har mag- och ryggbesvär är något som skolhälsovården möter.
– Nu tar vi hand om det som kuratorn gjorde förr. Men det är svårt att slussa dem vidare. Det är tufft att få hjälp av barnpsykiatrin, säger Skolläkare Katarina Karlebo-Berggren på Gubbängens skola i Stockholm till Svenska Dagbladet.
Hon möter också fler barn än tidigare som lever under svåra sociala svårigheter, exempelvis med alkoholiserade föräldrar. Och det dröjer ofta länge innan socialtjänsten griper in.

UNF-KOMMENTAR/– Det känns skönt att den trend vi sett på senare år med minskad alkoholkonsumtion bland unga håller i sig. Det visar att vårt och andras arbete ger resultat., säger Robert Damberg, ordförande i Ungdomens nykterhetsförbund, i en kommentar.
Han menar att det är en myt att alkohol är ett ungdomsproblem. Det är och kommer alltid främst att vara ett vuxenproblem. Det är de vuxna som smugglar, langar och tillverkar alkohol, understryker Damberg.

• Fotnot: Ladda ner rapporten ”Svenska skolbarns hälsovanor 2005/06” (pdf-fil).