– Samhällen har det narkotikaproblem som de förtjänar. I Sveriges fall har åtagandet för förebyggande, efterfrågeminskning och vård under de senaste 30 åren betytt väldigt mycket, säger Antonio Maria Costa vid en presskonferens i Rosenbad.

Rapporten ”Sweden’s Successful Drug Policy: A Review of the Evidence” visar hur Sverige tidigt hade en amfetaminepidemi. Den stärktes under det sk Stockholmsförsöket 1965-1967, en drogliberal period då läkare på försök skrev ut amfetamin till missbrukare vilket ledde till ytterligare spridning av missbruket.
Därefter en period då mer restriktiva lagar antogs och polisen blev mer aktiv och drogexperimenterande minskade. I början av 1990-talet började dock droganvändning åter öka, både skolelevers experimenterande och det grava missbruket ökade. I slutet av nittiotalet uppgav nära var tionde av 15-16-åringar att de prövat narkotika och landet hade omkring 28 000 tunga missbrukare.

En ny narkotikaplan 2002-2006, en särskild samordnare (Björn Fries) för att mobilisera drogbekämpande krafter och mer resurser har fungerat som katalysator för att på all nivåer i samhället gemensamt bekämpa missbruk.
Och man har haft ett gemensamt mål – minska droganvändning och närma sig visionen om ett narkotikafritt samhälle.
En indikation på läget brukar vara hur andelen skolelever i nian som någon gång prövat narkotika. Det har nu sjunkit några år, i våras uppgav 6 procent av de tillfrågade att de provat, EU-snittet är 22 procent.

• Drugnews: hur viktigt är konsumtionsförbudet för den svenska framgången?
– Det är svårt för mig som mer social vetenskapsman att ange hur viktig den är. Jag menar att det är helheten och bredden av den svenska modellen som är betydelsefull, svarade Antonio Maria Costa.

Han betonar också att förutom en bra balans mellan prevention, kontroll och vård, så spelar sociala och ekonomiska faktorer även in.
– Sveriges höga välstånd och låga arbetslöshet underlättar givetvis en framgångsrik narkotikastrategi, sade han till Drugnews.

– Jag blir både generad och stolt av lovorden, sade folkhälsominister Morgan Johansson till Drugnews efter presskonferensen.
Han understryker att hela samhällets aktiva del i drogbekämpningen är viktig. Och där spelar frivilligorganisationerna en oerhört viktig roll.

Men rapporten pekar även på svagheter i den svenska narkotikapolitiken. Bland annat att antalet tunga missbrukare fortfarande är förhållandevis stort. Sedan 2001 har de blivit något färre, från 28 000 till 26 000, men Sverige närmar sig ett EU-snitt på 0,5 procent av befolkningen i åldrarna 15-64 år som har grava missbruksproblem.

Gruppen tunga missbrukare håller på att bli äldre, men har alltså minskat något – några har avlidit, andra blivit drogfria. Men missbruksvården släpar fortfarande efter.
– Vi satsar resurser och har föreslagit en vårdgaranti. Något tusental missbrukare får medicinsk behandling som subutex och metadon, men den huvudsakliga linjen är att alla ska erbjudas en drogfri vård, säger Morgan Johansson.

• UNODC:s chef italienaren Antonio Maria Costa är glad över att i Stockholm för en gångs skull kunna presentera en positiv rapport. Han hoppas att Sverige kan bli ett föredömme för övriga medlemsländer för att man kan vända en negativ utveckling.
Häromdagen var han i Afghanistan och tvingades inse att opiumproduktionen är på väg uppemot rekordnivåer i år. Och han varnar för att mer potent heroin kommer att flöda ut över västvärldens missbruksmarknader.

– Det är en heroin-bomb som kan att ta många liv. Renheten och styrkan i heroin kommer att öka och därmed risken för överdoser. Det gäller nu att nå ut med den informationen i tid, sade Costa.
Omkring 90 procent av det heroin som når missbrukare i Sverige kommer ursprungligen från Afghanistan, konstaterade Morgan Johansson bekymrat.