– Att bekämpa narkotikan är den enskilt viktigaste frågan. Men det gör vi inte. Det ingår inte i vårt uppdrag. Hur det går ihop förstår jag inte. Men att bekämpa narkotikan är förstås farligt, säger Per Normark till Aftonbladets reporter Peter Kadhammar.

Kadhammar har följt den svenska missionen i Afghanistan under en tid. 250 utskickade beväpnade män och kvinnor har på ett Natostyrt uppdrag ansvar för fyra provinser i norra landet.

Men varför de är där är lite oklart. De ska på ett Natostyrt uppdrag understödja uppbygget av landet, men de får inte bekämpa den utbredda narkotikahandeln.

Ifjol producerades 4,1 miljoner ton råopium i Afghanistan – cirka 87 procent av världsproduktionen. Men svenskarna undviker att sammankopplas med opiumbekämpning. Det är dels afghaniska myndigheter uppgift (vilket dock inte sker tillräckligt). Dels attackerar knarkmaffian om man stör deras hantering.

Samtidigt spelar den internationella militära närvaron en viktig roll för att stävja ett nytt inbördeskrig. Det till säga hellre knark än krig…

”Så medan vi deltar i att stabilisera Afghanistan blommar vallmon, knarkbaronerna blir rikare och rikare, och för att inte störa ordningen tittar Sverige åt andra hållet”, skriver Peter Kadhammar i sitt resereportage.

• Isaf:s huvuduppgift i Afghanistan är enligt svenska regeringen att bidra till säkerheten. Det ses som en förutsättning för att den afghanska regeringens, FN:s och hjälporganisationers insatser ska lyckas. Sverige har deltagit med enheter sedan starten vid årskiftet 2001-2002 då Isaf-insatsen inleddes efter ett FN-beslut.

I april beslutade regeringen om en strategi för utvecklingssamarbetet i Afghanistan fram till 2008. Kostnaden kommer att omfatta upp till 1,2 miljarder kronor.
– Behoven i Afghanistan är alltjämt stora och fortsatt stöd är nödvändigt. Det är särskilt viktigt att vi ökar våra insatser för att främja mänskliga rättigheter och jämställdhet i Afghanistan, säger biståndsminister Carin Jämtin i en kommentar.