Gruppen som leds av omsorgsminister Liisa Hyssälä (c) funderar bland annat på höjd alkoholskatt, begränsa reklamen och öppettider för att få köpa alkohol, ökade resurser till missbruksvården, samt sänka promillegränsen för rattfylleri.

Det finns inga beslut ännu, men efter ett möte på torsdag väntas ministergruppen presentera de övergripande alternativen, uppger ministern till Vasabladet.
Men hur stor en eventuell höjning av spritskatten som kan föreslås klarnar nog tidigast omkring 21 mars då finska regeringen ska fastställa budgetramarna.

Trycket har ökat på regeringen för att höja alkoholskatten som sänktes i mars 2004 sedan för att främst minska privatinförseln av billig sprit från Estland som var på gång att bli EU-medlem.
Sedan dess har alkoholkonsumtionen gått upp 13 procent i Finland, särskilt har starksprit som ökat. Gatufylleri och alkoholförgiftningar har ökat, medan man inte statistiskt säkert kunnat se att fler unga säkert avlidit av alkoholen sedan spriten blev billigare.

Vice finansminister Ulla-Maj Wideroos (sfp) i samlingsregeringen var först ut att kräva att skattesänkningen korrigerades – detta genom höjd skatt på sprit medan den på vin skulle kunna sänkas något.
Flera alkoholforskare har varnat för fortsatt ökade alkoholskador om inget görs och i måndags krävde en delegation för rusmedel- och nykterhetsärenden omfattande lagändringar. Världshälsoorganisationen har slagit fast att de mest kostnadseffektiva metoderna är att höja alkoholskatten och begränsa marknadsföringen för alkohol.

Men det finns även forskare som menar att Finland klarat övergång till lägre alkoholskatt som beräknat och att alkoholrelaterad smuggling och kriminalitet minskat.

• Fotnot: Finlands alkoholutveckling kan bland att följas i Rusmedelsstatistisk årsbok som ges ut av Stakes (finska forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovård).