Undersökningen bland 1 150 personer i åldrarna 16-75 år gjordes i november på uppdrag av Mobilisering mot narkotika och är en uppföljning av en tidigare enkät året före. Olika frågor om allmänhetens inställningen till narkotika och narkotikapolitik har ställts.

Stödet för målet om ett narkotikafritt samhället är stort, hela 84 procent anser målet i stort sett är riktigt. Bland de unga stöds det också av en klar majoritet, 67 procent.
Många efterlyser en ökad satsning på förebyggande åtgärder, såsom förbättrad undervisning om droger och att stärka barn och ungas självkänsla. Men även åtgärder som internationellt samarbete, fler poliser och hårdare straff vill man se.

Men det är i åldersgruppen 18-25 år som en något mer tillåtande syn mot droger kan skönjas. Hela 31 procent av tycker det är okey med en liberalare hållning till narkotika (jämfört med i snitt 12 procent av alla tillfrågade). Och alltså 15 procent av de unga tycker det vore riktigt (helt hållet eller i stort sett riktigt) att tillåta hasch/marijuana jämfört med fyra procent av samtliga tillfrågade.

Detta är något som bekymrar regeringens narkotikasamordnare Björn Fries som anser att siffran är hög och att man måste bli bättre på att nå och samtala med ungdomar. Han medverkade vid ett presseminarie i måndags om vad som påverkar ungas syn på droger.

Flera forskare som studerat drogtrender och intervjuat ungdomar deltog.
– Unga reser mer idag och lever i en mer global kultur. Det finns ungdomsgrupper där man är positiv till cannabis och tycker samhället har en dubbelmoral som slår ner på hasch, men accepterar alkohol, sade drogforskaren Philip Lalander, docent i sociologi vid högskolan i Kalmar, vid mötet.

Statens ökade svårighet att nå unga med trovärdig förebyggande droginformation bekräftar även Anette Skårner, socionom vid Göteborgs universitet.
Hon har särskilt studerat exponeringen och dualismen i det svenska droglandskapet – i ex. såpor, musiktexter, filmer och på internet. Unga tar inte till sig skräckpropaganda, utan vill ha kunskap och fakta.
– I en strategisk dragkamp mellan offentliga informationskanaler och drogpositiva sajter kan en växande misstro uppstå – särskilt om den förras fakta inte helt stämmer, säger hon.

Men jämfört med övriga Europa ligger svenska ungdomar långt ner i drogvanetabeller. Sju procent av niondeklassarna har här någon gång prövat, medan uppåt 40 procent av de jämnåriga i Storbritannien och Irland och 23 procent i Danmark.

Gapet mellan Sverige och övriga Europa är markant, understryker, forskaren Håkan Leifman.
– Och detta trots att många anger att det är lätt att få tag i droger. Svenska ungdomar följer inte den trend med ökat droganvändande som noteras i flera andra länder, sade han vid seminariet.

Men även om det finns globala ungdomstrender, så är det möjligt att de unga, samtidigt påverkas av drogpolitiken på hemmaplan. Det gissar socionom Anette Skårner.
– För många unga är droger en parentes i livet som de kanske prövar utomlands , kanske på musikfestival. Men inte anser går att kombinera med karriär och familjeliv och slutar när de kommer hem.
– För flera kanske ändå en restriktiv drogpolitik fungerar som en vaccination. Och vetskapen om att det är olagligt gör nog också att flera tvekar att pröva, sade hon till Drugnews.