Farlighet indelas i sex olika nivåer och har tagits fram utifrån elva kriterier. Såsom beroende, förgiftning, kropps- och psykiska skador och våldsrisk.

I den lägsta nivån är växtdrogen kat, andra exempelvis bensodiazepiner (utom rohypnol), tredje hasch, marijuana, fjärde amfetamin, femte ecstasy, GHB m fl, och högsta nivån heroin m fl.
Kokain föreslås också att flyttas upp till högsta farlighetsnivå sedan drogen sprids alltmer och nya skaderisker blivit kända.

Rapporten som på fredagen sändes ut till landets åklagare går igenom ett 40-tal preparat som finns på den internationella marknaden, men ännu inte förekommit i svenska narkotikamål.

– Avsikten är att underlätta för åklagare att lättare kunna orientera sig om nya drogers farlighet vid bedömning av exempelvis straffvärde och gräns för grovt narkotikabrott. Men avsikten är inte att sätta fler i fängelse, utan att öka enhetligheten i rättstillämpningen, säger Jonas Hartelius, narkotikaforskare och utredare som skrivit rapporten, till Drugnews

Men han poängterar att mallen är en rekommendation som måste kompletteras fortlöpande när nya vetenskapliga rön blir kända om olika preparat. Han utesluter inte att manualen framöver även ska kunna användas i andra länder.

• Fotnot: De elva farlighetskriterierna som bedöms är beroenderisk, giftighet, kroppsliga och psykiska skador, social insufficiens, oberäkneliga effekter, potential för användning vid genomförande av brott (ex rohypnol), våldsrisk, verkan vid mindre doser, svåra abstinensreaktioner samt risk för ”självförvandling” (ex. för att nå nära-döden-upplevelser).