Diskussionsutkastet är en del i processen för att ta fram en alkoholstrategi för EU. Utkastet är inte kommissionens officiella hållning, men avspeglar troligen hur tankarna går kring arbetet med strategin. Det har diskuterats av medlemsländernas alkoholpolitiska experter, som har dragit slutsatsen att “den totala alkoholkonsumtionen måste minskas för att minska skadorna och att beskattning är det mest kostnadseffektiva alternativet“.

Diskussionsunderlaget tyder på att EU-kommissionen, åtminstone när det gäller folkhälsodirektoratet, börjar få en restriktiv alkoholpolitisk syn, där alkoholen på allvar ses som ett folkhälsoproblem, och inte bara som en del av jordbrukspolitiken. Alkoholindustrin är dock mycket aktiv i processen och medlemsländernas alkoholpolitiska experter noterar att detta kan vara ett potentiellt problem och vill att industrins relationer med kommissionen ska bli mer synliga för utomstående.

EU:s kompetens på alkoholområdet är begränsad och de förslag som läggs fram är i sig inte särskilt omvälvande med svenska mått mätt, även om de visar på en mer restriktiv inställning.
Enligt diskussionsutkastet ska EU:s alkoholstrategi bygga på åtta områden: alkohol och trafik, ungdomars drickande, marknadsföring, konsumentinformation, alkoholens tillgänglighet och pris, skydd för tredje part och då särskilt familjer och barn, tidig intervention vid problematiskt drickande och utbyte av information och forskning.

Under alla dessa områden har kommissionen förslag om vad EU-kommissionen ska göra, vad medlemsstaterna ska göra, vad alkoholindustrin ska göra och vad folkrörelser och andra icke-statliga organisationer ska göra.
I förslaget vill man till exempel att kommissionen särskilt ska uppmärksamma frågan om alkohol och trafik när man ser över det Europeiska programmet för trafiksäkerhet under 2005. Medlemsstaterna uppmanas också att se till så att den nuvarande lagstiftningen upprätthålls på ett effektivt sätt och att stödja projekt och forskning, till exempel kring alkolås.

När det gäller försäljning av alkohol till ungdomar konstaterar man i diskussionsunderlaget att höjd debutålder leder till förre trafikolyckor och lägre risk för att utveckla alkoholberoende.

EU-kommissionen vill bjuda in alla berörda till en diskussion om bevisat effektiva metoder för att minska ungdomars drickande. I diskussionsunderlaget skriver man också att medlemsstaterna bör inför 18 år som lägsta åldersgräns för att få köpa alkohol och att de medlemsländer som har högre åldersgränser bör behålla dem. Medlemsländerna bör dessutom genomföra en “effektiv prispolitik som påverkar ungdomar“.

Intressant är att man i diskussionsutkastet uppmanar det civila samhället och speciellt ungdomsorganisationer att delta i och övervaka hur de lagar och regler som finns genomförs.
Ett av de mål som anges i diskussionsunderlaget är att minska den marknadsföring av alkohol som når barn och tonåringar. I underlaget konstateras att det finns stöd för att alkoholreklam påverkar attityder och beteende, speciellt hos ungdomar.

När det gäller konsumentinformation är ett förslag att överväga om det är praktiskt och juridiskt lämpligt att kräva varningstexter på alkoholdrycker och vid försäljningsställena.
Diskussionsunderlaget innehåller också ett tydligt försvar för
alkoholskatter. I dokumentet beskriver man att: “Alkoholskatter kan vara ett
effektivt alkoholpolitiskt instrument, eftersom de kan användas både för att
generera inkomster och för att minska en stor mängd alkoholrelaterade
problem, också bland ungdomar och högkonsumenter“.

Ett förslag är att minimiskatterna ska höjas i förhållande till inflationen och därmed bidra till att skillnaderna i alkoholskatt i medlemsländerna minskar. Det står dock inget om att det bör införas en minimiskatt också på vin, där minimiskatten i dag är noll.
Däremot föreslås att kommissionen ska bjuda in rådet, EU-parlamentet och den Ekonomiska och sociala kommittén till en diskussion om punktskattenivåer och införselkvoter. Att införselkvoter överhuvudtaget nämns som ett möjligt diskussionsområde är intressant, och tyder på att den svenska regeringens arbete åtminstone har haft någon effekt.
I diskussionsunderlaget finns också mål för att minska drickandet under graviditet, att minska det alkoholrelaterade våldet och att det ska finnas
jämförbara data om alkoholkonsumtion, alkoholens effekter och effekten av olika alkoholpolitiska insatser.

Det finns också förslag om att set ska säkerställas att det i vårdutbildningarna ges utbildning i enkel intervention vid riskfylld eller skadlig alkoholkonsumtion.

Fotnot: Diskussionsutkastet och anteckningar från mötet med medlemsländernas alkoholpolitiska experter finns på EU-kommissionens webbplats.