STOCKHOLM Allt fler förare kör drogpåverkade. Ifjol anmäldes 6 595 drograttfyllerier i trafiken. De flesta som upptäcks är kända missbrukare som även begår andra brott, enligt en ny studie som gjorts på uppdrag av Vägverket. Amfetamin, cannabis och ångestdämpande medel är vanligaste preparat.
Det är Motorförarnas helnykterhetsförbund som gått genom statistik, tingsrättsdomar och intervjuat polis och åklagare för att se hur rättsväsendet tillämpat skärpningen av trafikllagen i juli 1999. Då infördes nollgräns för narkotikaklassade preparat i kroppen hos förare.
Och anmälningar om drograttfylla har snabbt ökat, från runt 700 årligen på 1990-talet till 3 776 anmälningar år 2001, 5 485 år 2003 och 6 595 anmälningar (preliminärt) ifjol. Totalt anmäldes ifjol 15 585 rattfyllerier (alkohol, narkotika och andra droger).
Ungefär 70 procent av drograttfylleri-anmälningarna klaras upp samma år som de rapporterades.
En stor del av ökningen beror på att polisen gör fler kontroller mot narkotika i trafiken, men också på att missbruket har ökat, enligt MHF.
-Jag befarar fortsatt ökat drograttfylleri eftersom allt mer narkotika är i omlopp, säger Lars Olov Sjöström, som lett arbetet med studien på MHF, till Drugnews.
Polisen prioriterar dock problemet mycket olika i landet, och drograttfylleri kommer långt ner som skäl till straffpåföljd. Flest drograttfylleriärenden i förhållande till invånare förekommer i Örebro län, Västmanland och Uppsala län och minst i Västernorrland, Kalmar och Jämtlands län. Det speglar polisens aktivitet, snarare än olika regionala drogproblemen, menar Sjöström som anser att trafiknykterhetskontroller bör uppgraderas i många län.
Kunskaper om andra drogerän alkohol i trafiken är också begränsad hos många poliser. Och polisen får idag inte – såsom vid alkoholkontroller – göra slumpvisa drogtester för att undersöka om föraren är påverkad. För det krävs först en stark misstanke om drogpåverkan.
Av granskade domar från 2001 var amfetamin, hasch och ångestdämpande medel vanligast.
-Rapporten visar också att de flesta som upptäcks av polisen redan är kända missbrukare och begår andra brott, säger Lars Olov Sjöström.
Drograttfylleristen är nästan alltid en man med hög brottsbelastning, enligt studien. Han lever till skillnad från många som kör alkoholpåverkade ofta utanför samhället. Bilen är ofta ett hjälpmedel för att begå nya brott och finansiera missbruket.
Fotnot: läs förstudien Drograttfylleri – Brottet, rättskipningen och vår trafiksäkerhet (pdf).