STOCKHOLM Sveriges och Finlands EU-anslutning har bidragit till att alkoholfrågan och dess hälsoaspekter förts upp på dagordningen i unionen. Det anser två initierade alkoholexperter, Derek Rutherford och Peter Anderson från restriktiva nätverket Eurocare, som besöker Stockholm.
Tillsammans med att folkhälsa införlivades som ett område i EU:s fördrag har det skapat bättre förutsättningar för att agera mot alkohol. Exempelvis är alkohol bland ungdomar, gravida och i trafiken idag inte längre accepterat. Konsumtionen har gått ner (även om den ökat i Sverige) och EU och WHO har idag ett bra samarbete om alkoholfrågor.
-Det ser betydligt mer hoppingivande ut nu, än vad det gjorde tidigare, säger britten Rutherford som är sekreterare i Eurocare.
Han deltog i torsdags på ett seminarium om alkohol och policys i ett utvidgat Europa arrangerat av IOGT-NTO i riksdagshuset.
Men han betonade samtidigt att alkoholindustrin är en inflytelserik motkraft som vill undvika den retirerande utveckling som tobaksindustrin tvingats gå. Och att EU i grunden är en ekonomisk union som värnar fri rörlighet för exempelvis alkohol. Den gemensamma jordbrukspolitiken, där vin betraktas som jordbruksvara med noll som miniminiskattenivå, och den ymniga gränshandeln med alkohol ser Derek Rutherford som andra problem.
På seminariet redogjorde också holländaren och konsulten Peter Anderson för det arbete han gör för Institute of Alcohol Studies med att ta fram en rapport till EU-kommissionen om alkoholpolitik ur ett folkhälsoperspektiv.
Rapporten som ska överlämnas i juni kommer bland annat att innehålla en beskrivning av alkoholens hälsobörda, dess samhällsekonomiska konsekvenser, men också en beskrivning av hur alkoholen påverkar till exempel familjer och individer.
-Sambanden är tydliga – länder med högre snittkonsumtion av alkohol har fler storkonsumenter och fler hälsoskador, sade Peter Anderson.
Rapporten ska även beskriva de verktyg som kan användas i alkoholpolitiken och hur verksamma de är. Information om alkohol i skolan har till exempel visat sig ha begränsad effekt, enligt Anderson, medan till exempel samtal om alkohol inom primärvården kan ha en relativt stor påverkan.
Han konstaterade att alkoholskatter är ett kostnadseffektivt sätt att minska alkoholskadorna. Och Peter Anderson menar att det borde finnas utrymme för alkoholskattehöjningar.
-Alkoholskatterna i Europa är betydligt lägre än genomsnittet i världen, framför allt när det gäller öl och vin.
• Hur bedömer du då de nordiska ländernas strategi att försöka förmå EU att höja minimiskatterna för alkohol och sänka införselkvoterna vid privatresor?
-Tyvärr tror jag inte att de får så stor framgång på kort sikt, det kommer att ta tid. Argument om alkoholens samhällskostnader biter mer, liksom givetvis opinionsarbete, sade Peter Anderson till Drugnews.