I kriminalvården passerar många med alkohol- och narkotikaproblem, över 60 procent av de 6 600 intagna år 2003 var grava missbrukare. Därför har en stor offensiv gjorts och 100 miljoner kronor avsatts för att under tre år utbilda personal och identifiera, motivera och behandla missbrukande fångar.

Och ambitionen finns hos kriminalvården, men den allmänna platsbristen har försvårat satsningen mot narkotikaproblemen konstateras i den i en rapport som i tisdags överlämnades till regeringen.

Hyggligt fungerar det på de särskilda behandlingsavdelningar som inrättats för de mest motiverade intagna. Men för de som är mindre intresserade att bryta med droger och kan placeras på motivationsavdelningar fungerar det sämre. Och platsbrist som gör det svårt att placera personer på rätt ställe och flera avdelningar som helt saknar sysselsättning försvårar.

Även om studien har gjorts i ett inledningsskede av narkotikasatsningen och antalet missbrukare som deltagit ännu är lågt så menarr Brå att fler bör få vård på behandlingshem utanför anstalterna. År 2003 fick 600 fångar avsluta strafftiden med behandling utanför murarna (s.k. paragraf 34-vård).

Kriminalvårdens satsning har hittills inte heller minskat missbrukarnas återfall i brott. Deltagarna i studien hade i snitt dömts nio gånger de senaste fem åren för över trettio brott.
-Internationell forskning visar att god missbrukarvård i anstalt har effekter på
återfall, men att de är ganska små. De små effekterna ska dock ses i
ljuset av de mycket höga samhällskostnader som missbruk i kombination
med brottslighet innebär, säger i en kommentar Stina Holmberg, som är ansvarig för Brå-rapporten.

Trots ökat användande av narkotikahundar har satsningen med 33 miljoner kronor per år inte heller minskat inflödet av narkotika till anstalterna.

• Kriminalvården måste få väsentligt större resurser för att kunna erbjuda erforderlig vård och behandling, säger regeringens narkotikapolitiske samordnare Björn Fries i en kommentar till rapporten.
Fler missbrukare bör dömas till vård och kriminalvården bör kanske koncentrera insatserna till särskilda behandlingsanstalter. Och vårdkedjor måste utvecklas för att återfallen ska minska, anser Fries.

• Det spelar inte så stor roll vad man gör på anstalterna om de intagna inte förbereds för tiden efteråt.
-Idag saknas ofta det mest basala som bostad och sysselsättning för många som muckar. Och utan en ny gemenskap är det lätt att falla tillbaka till gamla vänner och brott, säger Christer Karlsson, ordförande för Kriminellas revansch i samhället, till Drugnews.

Han anser att kriminalvårdens satsning haft bra inslag, men att det är svårt att bedriva motivationsarbete på överfulla anstalter. Han är tveksam till att vårdare ska leda motivationsverksamheten och tycker att fler ska behandlas utanför murarna.
-Det är inte bara att omskola en plit till terapeut. Det behövs andra kunskaper, bättre att använda folk utifrån, exempelvis före detta missbrukare i behandlingen.

Kris försöker på anstalterna förbereda intagna för frigivningen och motivera till hederligt och drogfritt liv.
-Det är aldrig för sent, även gamla rövare går att omvända. Med värme, meningsfull verksamhet och att inge hopp, säger Christer Karlsson.
Kris har idag cirka 4 800 medlemmar och finns på 28 orter i Sverige. Broder-organisationer har startats i flera andra länder.

Fotnot: länkar till rapporten Kriminalvårdens särskilda narkotikasatsning
och rapporten Intagna om missbruksvården i anstalt.