OSLO Ett kommunalt sprutrum för heroinister invigdes på måndagen i Oslo. Där ska hälsopersonal bistå missbrukare med injektionsverktyg och ge råd och hjälp så att de undviker överdoser och smitta. Men försöket är omstritt, även brukarföreningen är negativ.
Sprutrummet ligger vägg i vägg med den lokal där rena sprutor i flera år utdelats på Tollbugatan i Oslo. Dit kan nu heroinister komma som fyllt 18 år och inregistrerat sig genom att svara på några frågor få ett särskilt nummer. Där erbjuds de kokkärl, lösningsvätskor, sprutor, bomullstussar och annat som behövs för att tillaga och inta sitt medhavda preparat.
I början är lokalen bemannad med fem anställda öppen endast klockan 10-16, var heroinisterna annars på dygnet ska inta sina droger framgår inte. Och missbrukare av andra förbjudna preparat som kokain och amfetamin får inte komma till det samhällskontrollerade knarkarrummet.
Och det är inte dimensionerat för de minst 6 000 sprutnarkomaner som finns i Oslo-området.
-De flesta är nog hemma hos sig själva, och jag tror inte att någon tar spårvagnen in till stan för att besöka sprutprogrammet. Målet är att ge användare ett mer värdigt alternativ än porten eller en trapp, sade kommens socialborgarråd Margaret Eckbo (fr.p.) vid invigningen enligt Aftenposten.
Frågan om hälsopersonal ska vägleda och övervaka narkomaner som använder förbjudna preparat har diskuterats i flera år i Norge. Och tog särskilt fart sedan antalet dödsfall av överdoser ökade på 1990-talet och Oslo utpekades som “heroinets huvudstad“ i Europa.
År 2000 registrerades 327 dödsfall på grund av överdos i Norge, varav 115 i huvudstaden. Sedan dess har överdosdödsfallen gått ner (dock liten uppgång ifjol) och antalet öppna drogscener minskat genom effektiva insatser.
I remissrundorna till förslaget om kommunala sprutrum var många instanser negativa.
Bland annat menade norska socialdepartementet att obduktioner av narkotikadöda visar att de akuta överdoserna var en mindre andel (14-23 procent) och de flesta dödsfallen inträffade flera timmar efter intaget. Därmed skulle en injektionslokal bara begränsat fånga upp eventuella toxiska tillstånd.
Och socialdepartementet resonerade vidare att ”…om injektionslokaler ska ha någon effekt med hänsyn tagen till att förebygga narkotikadödsfall måste injektionslokaler, med god tillgänglighet, inrättas i alla kommuner som har injektionsmissbrukare. Detta kommer i sådana fall att kräva en betydande ekonomisk och personalmässig satsning”, enligt nätsidan Motgift som läst remissvaren.
Trots alla invändningar om huruvida sprutrum förebyggde dödsfall och smitta, så gav stortinget i somras klartecken till ett treårs försök. Officiella grunderna är att ge ökad värdighet till grava missbrukare, ge möjlighet till kontakt och samtal med missbrukaren, förebygga infektioner och smitta (många sprutnarkomaner drabbas av hepatit) och minska överdoser och dödsfall.
•Nåväl, vad anser då brukarna själva om sprutrummet?
-Det finns klara begränsningar här för tunga narkomaner. Det är också naivt att tro att hälsopersonalen kan få till ett samtal med narkomaner både för och efter att de satt en spruta. Det är också tänkt att sprutmissbrukaren ska också göra rent efter sig, men vi tror inte det är möjligt, säger Jon Storaas, ordförande för Rusmisbrukernes interesseorganisasjon till Aftenposten.
• Kritiker mot sprututdelning – inte minst aktuellt i Sverige – som varnat för ett sluttande plan till andra harm reduction-metoder kan också genom Oslo-försöket med sprutrum få vind i seglen.