Rapporten Alkoholstatistik från Statens Folkhälsoinstitut är en sammanställning över den registrerade försäljningen av alkoholdrycker i Sverige för år 2003. Inte sedan 1970-talet har så mycket alkohol sålts i detaljhandel och på restauranger som idag, trots att oregistrerade införseln ökat.

Sverige håller på att lämna “spritbältet“ och alltmer bli ett vinland, även om alltmer sprit köps och förs in från utlandet. Vinet utgör största post i försäljningen med 41 procent, därefter starköl 29 procent och folköl 11 procent. På krogar och restauranger har vinförsäljningen ökat hela 41 procent mellan 2002 och 2003, enligt försäljningsstatistiken.

Registrerade alkoholförsäljning står numer för ungefär två tredjedelar av den totala alkoholkonsumtion som – inkluderat privatinförsel och svartsprit – uppgår till drygt 10 liter ren alkohol per svensk 15 år och äldre.

Ända sedan mitten av 1990-talet har svenskarna lagt omkring tre procent av sin disponibla inkomst på alkohol. Då detta varit så stabilt så tror Folkhälsoinstitutet att priset har en viktig roll för den alkoholmängd befolkningen köper och dricker. Och den påverkas även av hur mycket folk har kvar efter skatt att disponera, ökar den så ökar även alkoholutgifterna.

-Detta förhållande visar att om priset på alkoholdrycker skulle sjunka, till exempel genom en skattesänkning, kommer försäljningen och den totala alkoholkonsumtionen att öka. Särskilt i de områden i landet där det inte är så stor gränshandel, säger Folkhälsoinstitutets generaldirektör Gunnar Ågren i en kommentar.

• Även alkoholrelaterade dödsfall (Socialstyrelsens dödsorsaksregister) redovisas i rapporten. Den ökade konsumtionen märks i att antalet dödsfall i alkoholförgiftning har fördubblats, från 72 döda 1998 till 139 döda 2002. Även indikatorn över avlidna i levercirros pekar lite uppåt (2002 dog 653 personer med levercirros som underliggande orsak). särskilt bland män där nu årligen mer än 10 män avlider per 100 000 invånare.

• Fotnot: ladda ner rapporten Alkoholstatistik 2003 (50 sidor, pdf).