Samverkan viktig för drogfria skolor

STOCKHOLM Osäkerhet om drogtester av elever får användas som del i en policy gör att många svenska skolor tvekar. “Men om skolan sluter avtal med föräldrar och elever och tillsammans arbetar för en drogfri miljö så är det inga problem att drogtesta“, sade Göte Appelberg, tidigare chefsjurist på Skolverket, på ett seminarie för bland annat skolpersonal.

Ett hundratal personer deltog i seminariet om drogtester i skolan som anordnades i torsdags i Stockholm av Svenska Carnegie Institutet.
Drogtester används alltmer inom arbetslivet, särskilt inom säkerhetsarbeten, även om kritiker ser det som integritetskränkande. I skolvärlden är tester ovanligare. Dels ifrågasätts deras effektivitet och forskningen haltar, men amerikanska skolor med drogpolicy där tester ingår har bl a mindre problem med narkotika, skolk, vapen och bättre prestationsresultat. Efter en process så har USA:s högsta domstol gett klartecken till att drogtester används.

Det råder oklarhet på svenska skolor både kring regelverk, dvs. om man får testa elever och hur sekretessen fungerar, och vem som i så fall ska sköta det. Brist på handlingsprogram gör att skolor som drabbas av drogproblem kan stå handfallna. På en skola i Halland fick en elev som langade gå kvar under polisutredningen, medan den elev som anmält hotades och tvingades flytta.

-Det handlar inte om att masstesta elever, men tester bör ingå i en drogpolicy. Man måste försöka påverka strukturen, skapa trygghet och säkerhet på skolan och förhindra spridning av narkotika till fler elever. Skolan är ju samtidigt en arbetsplats, sade Staffan Hübinette, folkhögskolelärare och författare till en handbok om hur man uppnår en narkotikafri skola med tydliga regler och åtgärder.

Frivilliga misstankebaserade drogtester kan förebygga OM-diskussioner kring enskilda elever, höja upptäcktsrisken och stöda behandling av elever som hamnat i missbruk. Och vill inte elever medverka vid tester, så kvarstår misstankarna och socialtjänsten kontaktas. Att prov analyseras av professionella labb betonades också vid seminariet.

Friskolor har större möjlighet att använda drogtester. Exempelvis internatskolan i Sigtuna har avtal med föräldrar och elever, där ingår slumpvisa tester. Efter tidigare problem med missbrukande elever tillämpas numer nolltolerans. Elever som har positiva provsvar måste lämna skolan samma dag och är inte välkomna tillbaka, berättade internatchefen Göran Haglund. Rutinerna har blivit ett konkurrensmedel, det är idag kö till skolan.

Kommunala skolor har mer begränsade möjligheter att använda obligatoriska tester, särskilt på grundskolan där skolplikt råder och grundlagen skyddar mot tvingande kroppslig besiktning. Men juristen Göte Appelberg anser att föräldrabalken är tillämplig och att vårdnadshavare kan godkänna att tester används på elever under 18 år.
-Så länge vi arbetar ihop med föräldrarna, dokumenterar noga och väger in andra signaler, så har vi inga problem. Men drogpolicy måste finnas på skolan innan problem uppstår, så att man inte handlar i blindo, sade Appelberg.

I Helsingborg började misstankebaserade tester användas redan 1993. Sedan 2001 tillämpas en ny drogpolicy där även slumpmässiga och riktade tester ingår, bl a på gymnasieskolornas s.k. “riskprogram“ (exempelvis fordons- och barn- och fritidsprogrammen). Det är något som Skolverket nu kritiserar med hänvisning till att “eleven får inte känna sig tvingad“.

Skolöverläkare Nils Lundin (bild) försvarar kommunens drogpolicy med att hänvisa till arbetsmiljölagen.
-Drogpåverkade elever ökar ju risk för skador och olyckor. Men det handlar också om att ju tidigare vi kan upptäcka drogmissbruk, desto tidigare kan vi försöka påverka beteendet, säger Lundin till Drugnews.

Han berättade vid seminariet att vid misstanke om droger tillkallas genast föräldrarna. Vid positivt provsvar så hålls elevvårdskonferens, socialtjänsten kontaktas, en individuell handlingsplan och erbjudande om behandling läggs fram.
Fortsätter missbruket kan eleven stängas av från två veckor till maximalt tre terminer, enligt gymnasieförordningen. På grundskolan ordnas enskild undervisning.

I Uppsala har bred samverkan mellan elva gymnasieskolor, elevvården, polisens langningsgrupp, åklagare och socialtjänsten inletts sedan en rikstäckande drogvaneenkät visade att stadens gymnasieelever låg i topp med att pröva narkotika. Ett ungdomsteam fungerar som samordnare, ger råd och stöd, och ordnar misstankebaserade drogtester. Ungefär 1 500 prover tas årligen per år och cirka 250 ungdomar med drogproblem upptäcks. Nu har Uppsala kommun börjat bilda team även för att nå grundskolan, berättade Malin Frisk, gruppledare på socialtjänstens gruppteam.

Etiketter:

Annonser