Österberg som är en av Finlands främsta alkoholforskare deltog i den stora alkoholkonferensen i Helsingborg. Han anser att negativa effekter av skattesänkningen första mars (-44 procent på sprit, -10 proc. på vin och –32 proc. på öl), delvis överdrivits i svenska medier.

Finland sänkte alkoholskatterna två månader före EU-utvidgningen i maj för att motverka en befarad kraftig ökning av privatinförsel och smuggling från främst Estland.
-Spritrallyt ökade inte som man fruktat från Estland, Alko – Systembolagets finska motsvarighet – säljer ungefär tio procent mer och kriminell alkoholhantering har inte tilltagit. Så man kan nog säga att vi uppnått det vi ville, säger Esa Österberg.

Men skattesänkningen har lett till att alkoholkonsumtion ökat 15 procent i Finland, likaså polisomhändertaganden och alkoholskador. Men Österberg, som var med och tog fram forskningsunderlaget för skattesänkarförslaget, menar att om ingen sänkning gjorts skulle en ökad privatinförsel ha lett till en liknande konsumtionsökning.

Finland sänkte skatten i förebyggande syfte, medan i Sverige diskuteras att göra det i en situation när dramatiskt ökad införsel redan hotar Systembolagets roll.
En svårare situation, men Österberg tror att en svensk skattesänkning på sprit som regeringens alkoholutredare Kent Härstedt förslagit skulle få effekt.
-Jag tror att den sänkning på 40 procent som Härstedts kommitté föreslagit skulle få ganska stor betydelse, men ännu mer om det sänktes till dansk nivå. Då skulle importen nog tyna bort och betyda mer för Systembolaget, säger han till Drugnews.

Bakgrunden till finska skattesänkningen motiverades mer med näringslivsargument och marknadsandelar än folkhälsa.
-Folkhälsa diskuteras nästan inte i Finland, trots att alkoholskadorna nog är 10-20 procent större än i Sverige och vi nästa år nog kommer att konsumera lite över EU-snittet. Folkhälsodebatt förs knappt i Finland, delvis nog för att nykterhetsrörelsen här är så svag, säger Esa Österberg.

Och de krav i Finland på att åter höja spritskatten som inledningsvis höjdes efter att fylleri och våldsbrott ökat och tillnyktringscellerna fylldes har idag bedarrat. Dessutom planerar Estland nu att höja sin spritskatt med cirka 15 procent.

• Vad tror du om möjligheterna för att genom nordiskt samarbete försöka påverka EU, exempelvis för att höja minimiskatter för alkohol?
-Bra tanke, men vi är ganska små länder i ett EU-perspektiv, säger Esa Österberg.