Förslagen läggs fram i samband med att Mobilisering mot narkotika redovisar sin årsrapport. Agendan riktar in sig på särskilt tre områden där extra insatser behövs för att få balans i narkotikapolitiken för att nå högt ställda mål, och i förlängningen ett narkotikafritt samhälle, menar Fries.

• Insatser mot gränsöverskridande narkotikabrottslighet. Björn Fries anser att det idag finns brister i samordningen mellan olika brottsbekämpande organ, såsom tullen, polisen, ekobrottmyndighet etc. Han föreslår att de olika myndigheterna får i uppdrag att utforma en gemensam strategi och handlingsplan. Inte bara för att avslöja enskilda brott, utan också för att krossa eller allvarligt skada kriminella strukturer.

– Regeringen bör överväga att inrätta en central mekanism för samordning på operativ nivå av brottsbekämpningen. Något som EU har rekommenderat i sin handlingsplan mot organiserad brottslighet, säger Björn Fries.

• Gör om kriminalvården till missbruksbehandling. Med tanke på att uppåt 70 procent av dem som döms till fängelse har narkotikaproblem, så bör strafftiden utnyttjas bättre, menar Fries. Han vill att kriminalvården och frivården som kommer i kontakt med uppåt 7 000 missbrukare varje år utvecklas till bra behandlingssystem. Det handlar bl a om kompetensutveckling, lättare dömas till vård och smidigare övergång till vård efter fängelsetiden.
– Det förutsätter en narkotikafri miljö på fängelserna. Något som tyvärr inte är självklart idag, säger Fries.
Men åtgärder typ s.k. glasade besök för att hindra insmuggling av droger – så som regeringens narkotikakommission föreslog för ett par år sedan – tar han dock inte tagit ställning till.

• En nationell vårdgaranti. Dagens brist på avgiftning, psykiatrisk vård, eftervård och samordning är allvarliga hinder för rehabilitering av missbrukare. Och det är stora skillnader mellan olika kommuner och landsting i landet.
– En person som vill bryta sitt missbruk ska inte behöva gå runt och söka hjälp. Det ska vara en dörr in i systemet, oavsett om det är via socialtjänsten, sjukvården eller kriminalvården, säger Björn Fries.

Han har återkommande påtalat det absurda i att missbruksvården har nedrustats senare år samtidigt som antalet grava missbrukare ökat (det finns cirka 28 000 tunga narkomaner i landet idag, enligt Fries). Något som delvis har att göra med att många kommuner väger vårdbehovet mot ekonomi i valet av eventuella åtgärder. Och där den dyrare institutionsvården används allt mindre.

-Oberoende bedömningsteam måste till som tillsammans med den enskilde avgör insatsen utifrån vårdbehovet, inte efter att ha tittat i plånboken, säger Fries.

Han har inte tagit ställning till hur snart en vårdgaranti ska börja gälla. I Danmark har missbrukare rätt att inom 14 dagar få påbörja ett vårdprogram, i Norge 30 dagar.

Björn Fries vill att en utredare ser över utformning, finansiering och tidsapsekt för en vårdgaranti för att kunna införa reformen om ett år. Han hänvisar till att i regeringens budgetförslag finns ekonomiskt utrymme för insatser inom missbruksvården.

Folkhälsominister Morgan Johansson är positiv till förslaget om vårdgaranti.
-Men om vi ska gå in med statliga pengar till detta, måste kommunerna bli bättre på eftervård, och hjälp till bostad och arbete, säger folkhälso- och socialtjänstminister Morgan Johansson, till SVT:s Aktuellt.

Fotnot: Hela årsrapporten från Mobilisering mot narkotika (pdf)