Vänsterkandidat vill ge röst åt utslagna

STOCKHOLM V-riksdagskvinnan Alice Åström tar strid med Lars Ohrly om partiledarposten. “Med mina erfarenheter som missbrukare och kvinna – såsom Gudrun Schyman – är det viktigt att ge röst åt utslagna“, säger hon till Drugnews.

Den 19 februari inleds vänsterpartiets kongress som ska utse ny partiledare. Favorit är traditionalisten Lars Ohrly som redan alltmer uppträder som ledare, men “förnyarna“ Alice Åström och förre vice partiledaren Johan Lönnroth och kommunalrådet i Fagersta, Stig Henriksson, har inte gett upp.

Alice Åström kallar sig socialist, inte kommunist som Ohrly. Hon vill inte att Schyman ska bli en kvinnlig parentes i partiet, anser att partiledarval kräver flera kandidater, och vill lyfta socialpolitiken och de utslagnas situation. Bakgrund som narkotikamissbrukare har gett henne insikter om hur utsatta människor har det, anser hon.
“Jag har delvis sett en annan del av landet. Hur människor som hamnat utanför lever och hur deras situation är. De är inte högljudda, jag hoppas kunna föra deras talan“, säger hon.

Mellan tolv och 20-årsåldern var hon narkoman i Kalmar. Använde hasch och amfetamin och var rejält nedgången när en syster hjälpte henne till behandlingshem.
“Jag var gravid utan att veta om det. Tvingades att fundera över mitt liv och inse att jag inte kunde ta hand om mig själv, än mindre ett barn“, berättar hon.

Idag är hon 45 år och inne på sin tredje riksdagsperiod. Hon har två barn, bor i villa i Vaggeryd, och är tjänstledig från jobbet på ett privat behandlingshem. Hon hade tänkt sluta i riksdagen efter denna period.
“Men jag är beredd att ompröva det om jag blir vald. En partiledare måste sitta i riksdagen“.

Till skillnad från sitt parti som idag vill höja taket i socialförsäkringarna, så vill hon vänta och först få med dem i systemet som idag står utanför – bl a långtidssjuka, arbetslösa invandrare, missbrukare och hemlösa.

Och hon vill mer uppmärksamma missbruks- och kriminalfrågor. Idag har sex av tio intagna män på fängelser dokumenterat missbruk och 75 procent av kvinnorna.
“Visst ska vi ha en restriktiv narkotikapolitik. Men istället för att höja straffen, så vill jag satsa mer på förebyggande och missbrukarvård. Idag ber missbrukare om hjälp, utan att få det. Ofta beroende på kommunen inte anser sig ha råd.“
Alice Åström anser staten ska överta ansvar för finansieringen av missbruksvården, medan kommuner och landsting kan stå för vårdinnehållet.
“Det är kortsiktigt att vänta med behandling när samhällskostnaderna för drogmissbruk är så höga. Och det är fel att använda tvångsvården alltmer för akut avgiftning.“

Men hon anser att tvångsvård rätt använd behövs.
“Samhället kan inte stå vid sidan om och se på när människor håller på att gå under“.
Hon är kritisk till mycket i dagens drogpolitik. Hon tycker inte att narkotikasamordnaren Björn Fries levererat mycket resultat ännu, men tillägger att det är bra att regeringen tillsatte tjänsten och fokuserar på frågan.

Hon vill hålla fast vid en restriktiv alkoholpolitik.
“Samband mellan missbruk av olika droger hänger ihop. Och de flesta som prövar narkotika första gången är alkoholpåverkade. Själv hade jag druckit flera gånger innan jag som tolvåring rökte hasch.“
Hon oroas över den ökande alkoholkonsumtionen, särskilt bland ungdomar. “Systembolaget måste försvaras, utskänkningskontrollen öka, alkoholskatten användas och insatser mot smuggling skärpas. Inom EU bör Sverige arbeta för att sänka de orimligt höga kvoterna för privatinförsel av alkohol mellan länderna“, säger Alice ÅStröm.

• Vad gör du om du inte väljs till partiledare?
“En dröm jag har är att starta ett behandlingshem och arbeta med struliga tonåringar“.

Alice Åström är övertygad om att det sociala arvet är mer avgörande än biologin.
“Det är oftast den sociala faktorn som skiljer mellan dem som det går bra för och de som trillar dit“.
Själv växte Alice Åström upp i en familj med handikapp, psykiska problem och skilsmässa.
“Hela tillvaron var upp och ner. Jag stod inte ut att umgås med kamrater som hade fina och lugna hemförhållande. Jag sökte mig istället till de som hade det jobbigt, kände mig inte lika ensam och utelämnad då“.

• Hur kan man förhindra att fler ungdomar börjar missbruka?
“Istället för att skylla på dåligt sällskap, så bör vuxna fråga sig varför barn söker sig till de kretsarna. Det är signaler om att barnet inte mår bra. Vi måste ta oss tid att lyssna, ta reda på vad de vill och vara till hands“, säger Alice Åström.

Etiketter:

Annonser