Vem vill ha lägre priser på öl, vin och sprit? Hand upp! Många svarar ja på den frågan. Men vem vill ha fler rattfulla på våra svenska vägar? Ingen räcker längre upp handen. Fast i framtiden kommer vi att få bägge delar. Alldeles oavsett om vi räckt upp handen eller inte. Billigare alkohol och fler alkoholskador.

Det finns en obehaglig sanning när det gäller alkohol och alkoholskador: De hänger ihop. Ju mer vi dricker – desto mer skador drar vi på oss. Det finns ett begrepp från alkoholforskningen som beskriver det här sambandet:

Totalkonsumtionsmodellen. Smaka på det. Bara att uttala själva ordet kräver viss nykterhet! Men bakom den vetenskapligt belagda teorin, och all annan alkoholstatistik döljer sig alltid verkligt mänskligt lidande.

Ta det här med rattfyllan till exempel. Varje dag kör 16.000 rattfulla svenskar omkring på våra vägar. Fem varv runt jorden. Varje dag. Inte konstigt att det sker tragiska olyckor. Och varje gång någon av dessa berusade förare skadar någon blir vi naturligtvis lika upprörda. Men tyvärr finns det ju inte mycket att göra när olyckan redan hänt. Hårdare straff för rattfylla är nog en “viktig politisk signal“. Men vad hjälper det när rattfylleriet – enligt de flesta prognoser – ändå kommer att öka. Fulla fängelser med återfallsrattfyllerister tjänar ingen på.

Enligt aktuell forskning ökar rattfylleriet nämligen med 0,7 procent för varje procent som alkoholkonsumtionen stiger. Det betyder alltså att vi varje veckoslut får 300 rattfyllerister fler på vägarna varje gång alkoholkonsumtionen stiger med en procent. Och det värsta är att det ser den ut att göra en bra bit in i framtiden: Med orimliga införselkvoter från de andra EU-länderna och lägre alkoholskatter i Danmark. Den lika sanna som tråkiga slutsatsen av det scenariot är att alkoholen kommer att bli billigare och konsumtionen öka – och vi får ännu fler rattfulla på våra vägar.

Ofta får vi via medierna ta del av de tragedier som ägt rum på grund av ungdomars drickande. I ungdomsfyllans spår följer ofta våld och skadegörelse och också att ett antal ungdomar, i fyllan, har prövat narkotika. Bland lite äldre ungdomar leder fylleriet till trafikolyckor, misshandel och faktiskt många gånger till utvecklandet av ett beroende. Att detta är sant vet alla som arbetar med sociala frågor.

Oftast är det faktiskt vuxna som möjliggör ungdomars supande. Antingen genom att inte upprätthålla åldersgränsen i kassan i livsmedelsaffären eller på bensinmacken eller hemma genom att “bjuda“ på en flaska eller två i all välmening – i hopp om att tonåringen ska hålla sig till enbart den drycken och mängden som föräldern givit.

Socialtjänst, polis, fritidsgårdar och skola behöver uppbackning av politiker och av politiska beslut och åtgärder. De kommunala alkoholpolitiska programmen är alltför ofta policydokument som inte används.

Många gånger är intentionerna i programmen bra – men resurserna för att uppfylla dem finns inte. Resursfrågan handlar om politik. Politiker som inte tar resursfrågan på allvar säger alltså att dessa frågor inte är viktiga.

Kommunernas tillsyn både över folkölsförsäljningen i livsmedelsbutiker och över serveringen på restauranger är ett annat verktyg som kan förbättras mycket. Vi vet att folkölet är en av de populäraste dryckerna att berusa sig på om man är minderårig och vi vet att många minderåriga även lyckas beställa “sin fylla“ på vanliga pizzerior och andra restauranger. Försök runt om i Sverige med att skicka in minderåriga för att köpa folköl lyckas gång på gång.

Alla beklagar det, men försäljningen till minderåriga fortgår. Varför? Just den langningen till minderåriga skulle kunna försvinna med bättre tillsyn och kännbara konsekvenser för livsmedelshandeln.

I en tid när alkoholkonsumtionen ökar behövs alla engagerade förebyggare. Föräldrar är den målgrupp som många nu riktar sina åtgärder mot och kampanjer till. Föräldrar är viktiga. Men deras motivation att till exempel nattvandra eller arrangera drogfria diskon är i stor utsträckning beroende av att de upplever att det finns en politisk vilja, såväl lokalt, nationellt som internationellt att minska ungdomsfylleriet. Om kommunerna klarar tillsynen över folkölsförsäljningen ökar motivationen att arbeta förebyggande.

Fotnot: artikeln publiceras även i Västerbottens-Kuriren