Sista striden för svensk alkoholpolitik?

HELSINGBORG/GÖTEBORG Trycket mot svensk alkoholpolitik ökade från årsskiftet med generösare införselregler och sänkta skatter i grannländer. Regeringen ska möta hotet med ett sjupunktsprogram och en särskild rapportör som ska följa gränshandeln. Men de egna experterna är uppgivna och menar att traditionell alkoholpolitik är död.
“Stoppa langningen“, uppmanade nykterhetsaktivister resenärer som kom fullastade med sprit och öl i Helsingborgs färjeläge.

Ett 20-tal medlemmar från IOGT-NTO passade årets två första dagar på att dela ut flygblad vid Knutpunkten. Budskapet till dem som passat på att utnyttja de nya införselreglerna från årsskiftet var:
“Ska du verkligen dricka all den här spriten själv? Vi hoppas det. Det är förbjudet att sälja vidare!“

• Blev inte resenärerna provocerade?
“En del känner sig störda, andra skämdes nog lite. Men flera tänkte efter och höll med om att det är på tok med införselkvoter som är större än de flestas årskonsumtion“, säger till Drugnews Sofia Modigh, alkoholpolitisk ansvarig på IOGT-NTO, som deltog i aktionen.

Efter att sista undantaget från privatinförselreglerna lyfts så är kvoterna nu lika generösa som i övriga EU:
10 liter sprit, 20 liter starkvin, 90 liter vin och 110 liter starköl – vid varje inresa från annat EU-land. Men det är bara s.k. referensnivån för tullen. Resenären kan i princip ta med ännu mer om det är för privat bruk, exempelvis bröllop eller födelsedagskalas.

Och genast lockades fler att åka till Danmark och Tyskland, som har lägre alkoholskatt, och fylla släpvagnar, pirror och väskor. Sofia Modigh såg i resandeflödet flera barn som hjälpa föräldrarna rulla hem de tyngda backarna efter Danmarksturen.
“Vi är ju inga tullare eller poliser, men måste göra något som kanske kan stämma till eftertanke. Vi uppmanar folk att använda förnuftet och inte öppna privata systembolag eller ge ungdomar av all alkohol de kånkar hem“.

Krav på sänkt alkoholskatt framförs idag av olika skäl och med olika motivering. Allt från att hejda svartsprithandel och rädda bryggerijobb till rättvisa för att alla – inte bara de vid gränsen – ska kunna handla billigare alkohol, och stärka Systembolagets roll.

Den gamla alkoholpolitikens stöttepelare (monopol, begränsad tillgänglighet och höga priser) har försvunnit en efter en sedan EU-inträdet 1995 och alkoholkonsumtionen ökat dramatiskt. Från cirka åtta liter ren alkohol till tio liter i snitt för var svensk över 15 år.
Redan märks effekter som ökade alkoholskador, fler akuta förgiftningar bland flickor och pojkar, fler berusade unga män i trafikolyckor och mer och grövre våld.
Och konsumtionen fortsätter snarare öka än att plana ut. Och de sista bastionerna gungar. Under 2003 rök reklamförbudet i tryckta medier, gränshandeln ökade i södra Sverige när Danmark sänkte spritskatten och Systembolagets anseende fick sig ytterligare en törn efter mutskandalen, och dess distanshandelsmonopol hotas.

Regeringen oroas särskilt över den ökade gränshandeln. Men på nyårsafton gick fyra ministrar ut i en debattartikel i Göteborgsposten:
“Regeringens alkoholpolitik står fast“ och någon alkoholskattesänkning är inte aktuell, skrev folkhälsominister Morgan Johansson, finansminister Bosse Ringholm, justitieminister Thomas Bodström och infrastrukturminister Ulrica Messing.
Men den tuffa programförklaringen (se faktaruta intill) med mer information, brottsbekämpning, hårdare straff och försök att få andra EU-länder bli mer restriktiva möttes genast av skepsis.

“Den havererade alkoholpolitiken“ , kommenterade Svenska Dagbladets ledare och pläderar för att tillgängligheten successivt bör ökas genom lägre skatt och fler försäljningskanaler. Alkoholforskaren Håkan Leifman menar att information och upplysning (nära 680 miljoner kronor har satsats under fyra år) inte räcker för att minska konsumtionen.
“Sverige befinner sig mitt i den största alkoholpolitiska förändringen i västvärlden sedan mitten av 1950-talet“, säger Leifman till Dagens Nyheter.
Liksom flera andra experter tror han inte på en återgång till en gammal svensk alkoholpolitik, som tidigare varit framgångsrik i ett internationellt perspektiv.

“Nej, det finns inte mycket kvar av den traditionella svenska alkoholpolitiken“, säger Gert Knutsson – inflytelserikt kansliråd på socialdepartementet – till Drugnews.

Han är modstulen över att svenskarna dricker mer någonsin i modern tid, men har inga direkta förslag på hur man ska vända utvecklingen. Han tycker dock ministrarnas program är lovande.
“Men det återstår att se om det är tillräckligt. Det är svårt att hitta ersättning för höga priser, monopol och reklamförbud. Det är nya tider och vi är beroende av grannar, vi kan försöka påverka EU att höja miniminivåer. Men det är oerhört svårt att stå emot om allt fler börjar gränshandla, för eller senare måste då alkoholskatten sänkas“, säger han.

Sofia Modigh på IOGT-NTO är inte imponerad:
“Det verkar som om regeringens forskare och tjänstemän är mer uppgivna än ministrarna. Det är klart man även ska agera inom EU med att försöka höja införselkvoter och minimiskatter“.

Skattesänkarargument som regional inköps-rättvisa och försvar av Systembolaget imponerar inte på henne.
“Med lägre priser kommer det att drickas mer och skadorna ökar i hela landet, från Tornedalen till Ystad. Man bör snarare fråga sig om det är rättvist att fler idag i Skåne ska behöva växa upp med missbrukande föräldrar“.

Program mot spritfloden

Regeringen ska utse riksdagsman Kent Härstedt (s) till särskild rapportör att följa hur gränshandeln utvecklas i södra Sverige (och när lågskatteländer kring Östersjön går med i EU).

Ett sjupunktsprogram förbereds för att redan i dag möta alkoholfloden:
1) fortsatt satsning på lokalt förebyggande arbete med nätverk i varje kommun. Särskilt inriktat mot unga i riskzonen. Får ytterligare 75 miljoner kronor i år.
Kommunerna uppmanas bli mer restriktiva med serveringstillstånd och länsstyrelser ska se till att tillsynen skärps.

2) förstärkt brottsbekämpning mot bl a illegal spritförsäljning, våld och bråk. Skärpta straff för langare och rattfyllerister (vårdprogram och alkolås)

3) begränsa alkoholreklam, bl a reglera annonsernas utformning. Får ej riktas till ungdomar.

4) slå vakt om Systembolagets monopol. Mot vinstintresse och för ålderskontroll.

5) svensk EU-offensiv för en restriktiv alkoholpolitik. Hävda folkhälsoargument, höja minimiskatter på alkohol, samarbete mot smuggling, gemensam europeisk handlingsplan mot alkoholskador.

6) information och opinionsbildning kring alkoholfrågan. Personalutbildning i skolan, primär-, barn- och mödravården, företagshälsan, ungdomsmottagningar och fritidssektorn. Obligatorisk riskutbildning om droger inom körkortsutbildning för handledare och elever övervägs.

7) satsning på missbrukarvården. Knytas till att kommunerna klarar eftervård – sysselsättning, bostad och drogfritt socialt nätverk för en person som lämnar behandling.

Källa: Debattartikel av fyra ansvariga ministrar, GP 31 december 2003.

Etiketter:

Annonser