Informationschefen för den kristna behandlingsinstitutionen nära Rotterdam är en kontroversiell, men respekterad, narkotikadebattör i Holland. Och har retat försvararna av landets dubbelbottnade drogpolitik: “Gedogen“-toleranslinjen – att tillåta det som officiellt är förbjudet.
“Folk börjar tröttna på en politik som medför ökad kriminalitet och drogproblem. Även om man traditionellt inte vill lägga sig i andras liv, så vill man känna säkerhet i sitt kvarter. Holland har ju, fastän vi undertecknat FN:s narkotikakonventioner, blivit Europas Colombia“, säger Frans Koopmans som vi möter på Kaggeholms folkhögskola i Uppland där han medverkar vid ett RNS-seminarium.

Det röks marijuana på coffe shops och tillverkas enorma mängder av hög-THC-haltig niederwiet (cannabis) och syntetiska droger i landet. Och Rotterdams hamn fungerar som inkörsport för narkotika till Europa. Holland har blivit frizon för narkotika och drogturism, depå för transitsmuggling och föredöme för drogliberaler som kan hävda att skadebegräsningsstrategin (harm-reduction) minskar narkotikadödligheten.
“Det är ju en dålig signal till ungdomar i vårt land att tillåta försäljning av en officiellt förbjuden drog och erbjuda sprutrum överallt. Moraliska och etiska aspekter borde mer vägas in. Nu är det affärerna som styr – även grundaren av den nederländska narkotikapolicyn, Eddie Engelsman, är idag besviken över hur kommersialiserat coffeshop-systemet blivit“, säger Frans Koopmans.

Han anser att Holland måste börja samarbeta mer med andra EU-länder för att bekämpa de allt mer gränsöverskridande problemen.
“Och då kan vi ju inte fortsätta att se mellan fingrarna med de olagliga transporterna av cannabis till haschbutikernas bakdörrar och ge lägre straff för handel med så kallade lätta droger“, säger Koopmans som anser att Sverige i EU mer ihärdigt borde driva och föra ut erfarenheterna om sin restriktiva narkotikapolitik.
“Fler borde få veta att ni inte gett upp kampen mot narkotika. Ni ska inte skämmas, utan vara stolta för det! Era kunskaper är ett viktigt bidrag till Europa“, säger Koopmans.

Han tycker Sverige och Frankrike gjorde rätt förra veckan som vid EU-justitieministrarnas möte i Luxemburg satte press mot Holland. Syftet var att försöka enas om ett rambeslut om liknande straff vid knarkhandel i medlemsländerna. Men Holland blockerade genom att begära undantag för handel med s k lätta droger i mindre skala. Justitieminister Benk Korthals befarade att EU-förslaget skulle underminera den holländska narkotikapolitiken som försöker bekämpa marknaden för heroin och andra “tunga“ preparat genom att acceptera “lätta“ droger.
“Vi kan inte acceptera ett sådant undantag. Då skulle förslaget göra mer skada än nytta“, menade svenske justitieminister Thomas Bodström. Nu får istället danska EU-ordförandeskapet försöka övertala Holland att följa EU-reglerna.

Den politiska situationen i Holland är idag allt annat än stabil. S-regeringen meddelade nyligen sin avgång efter att ha tagit ansvaret för landets katastrofala fredsinsats på Balkan i Srebrenica. Och i maj veckan före extravalet så mördades populistpolitikern Pim Fortuyn. Hans nybildade parti blev tvåa i valet och ska nu tillsammans med kristdemokraterna och liberaldemokraterna försöka ta över.
“Mordet på Pim var en chock. Samtidigt har drogproblemen krupit närmare invånarna. Men jag tror det tar tid att ändra drogpolitiken – även om den gradvist blivit restriktivare: antalet coffe shops minskat med flera hundra senaste åren, gränsen för straffunderlåtelse minskat till 5 gram cannabis och fyra plantor i krukan hemma“, säger Frans Koopmans.

Trots att de holländska kristdemokraterna hårdare vill bekämpa droger, stoppa heroinutdelningsprojekt och stänga alla haschbutiker så måste man kompromissa med de två andra. Pims lista har en oklar linje, men har sagt att man vill avkriminalisera cannabis och liberaldemokraterna stöder heroinprojekt.
“Men på sikt är jag optimistiskt. Fler kommer att inse hur droger hotar trygghet, individens frihet, solidaritet och livsvärden“, säger Frans Koopmans.